Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT OCH ANNAT R
ÖRANDE SVENSKAN I AMERIKA.
19
lika till utseend^Mfc de, som bekant, heller inte i
allmänhet. Åtskilliga o^^K grupp 4 kunna däremot icke förklaras
på detta sätt.
Sid. 10 (grupp 3) säger Andreen: "Svenska lånord, t. ex.
från franskan ersättas synnerligen lätt av lån från engelskan".
Sedan uppräknas ord sådana som^ sidewalk (trottoar), rubbers
(galoscher), mucilage (gummi arabicum), rubber (guttaperka),
platform (perrong). På liknande sätt uttrycka sig även E.
A. Zetterstrand och doktor R. G:son Berg, som meddela
ytterligare exempel. Författarens ord äro så ställda, att de icke
nödvändigtvis innebära det man lättast sluter av dem, men
betyda de icke detta, så säga de inte just mycket. Ty det
är klart, att de am.-sv. lånorden icke ersatt de ursprungligen
franska därför att dessa äro franska, eller ens därför att de
äro främmande lån i svenskan, utan därför att
(kulturföremålen (i synnerhet de som benämnas med lånord från
franskan) i många fall äro, eller förr i tiden voro, mindre
.kända, åtminstone inom vissa områden. Härmed vill jag
dock icke ha sagt, att alla sådana ord kunna förklaras på
detta sätt (t. ex. supé). Utan endast att det är därför dessa
lånord * gärna ersättas, och att det är därför det i de flesta fall
är fråga om franska lån. Alltså kunna dessa ord icke gärna
bilda en självständig grupp vid sidan av grupp 1.
För denna frågas riktiga bedömande är det vidare, som
redan antytts, viktigt att icke förbise vilka
kulturförhållanden som i verkligheten föreligga. Först och främst tillhörde
de allra flesta av utvandrarna de lägre stånden, och
jämförelsevis få kommo ifrån städerna i Sverge. Dessutom
utvandrade många redan för en tretti, fyrti år sedan, då de
kulturella förhållandena i mångt ock mycket voro rätt olika de
nuvarande. Härav kunna vi då sluta, att dessa (och liknande)
sv. lånord för ett övervägande antal av utvandrarna voro
okända, eller i alla fall obrukliga. Vilken bonde talar t. ex.
om supé? Huru många (eller få) av de ovannämnda lånorden
nu tillhöra landsortens talspråk, har jag- inte kunnat kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
