- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
21

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT OCH ANNAT RÖKANDE SVENSKAN I AMERIKA. 21

ral-form i detta ord? Att flertalsformen användes som
singularis, i vilket fall pl. = sg., är hos lånorden en rätt vanlig
företeelse. Som bekant, föreligger samma egendomlighet hos
en del ord som svenskan lånat från engelskan, t. ex.
(hämtade ur S. A. Ordl.7): käx (-en; pl. =) r., pitprops (-en; pl. =)
r. Vanl. koll., räl (-en; -er), äv. i sht. koll. räls (-en; -er
1. =). Åtskilliga anträffas även i Sverge, som icke upptagits
i S. A. Ordl., t. ex. (enligt vänligt meddelande av docent
Östergren) biogr af-filmsen, "få en drinks på baren", en drives
(i tennis), en slipers (i S. A. Ordl. sliper, -rar).

Jag kommer dock icke här att gå närmare in på
förklaringen av dessa former. Vill här endast säga att cars
inte gärna kan tydas på samma sätt som dessa.

Jag vill däremot föreslå följande tydning. Am.-eng. car
bleve i de flesta fall (möjligtvis med mindre avvikelser
fölen och annan dialekt) homofont med sv. karl (jfr citatet
från Elmblad ovan). Man vill gärna undvika sådana löjliga
uttryck som Mta caren", "där kommer caren", "caren är full",
osv. Andreen själv meddelar ju ett utmärkt exempel på
sådan löjlighet: "Men flickorna de ta ’car’-en".
Svensk-amerikanen är alltid kvick att upptäcka vitsämnen bland lånorden.
Men man är inte alltid i sådant humör, att man vill vitsa, och
ännu obenägnare är man att tala dunkelt och tvetydigt för
jämnan. Därför har man, troligtvis efter mönstret av redan
förefintliga sg. lånord på (urspr, pl.) ~s, bildat den nya
formen cars (uttalas med långt a). Då denna form nu icke
från början stadfäst sig i plural betydelse (vidare ang. detta
vid annat tillfälle), så har en ny pluralform carsar bildats,
det enda ord av detta slag, som icke nöjt sig med pl. = sg.
Ibland finner man däremot på en annan utväg och uttalar
ordet car med am.-eng. vokal, då även med am.-eng. r-ljud.

Beträffande genus säger Andreen, att lånord i am.-sv.
nästan utan undantag få genus maskulinum. För flertalet
svensk-amerikaner (med undantag av nykomna), särskilt i
andra generationen, är det dock säkerligen frågu om genus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free