Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ANMÄRfcN. TILL TES8INS EN GAMMAL MANS BREF. 31
folkfolor f. pl., egentl, i folkspr., sätt som anstår hyfsat
folk, plur. till fola f. i dial. med tjockt l /v/, biform till äldre
o. dial. fora f. uppförande, sätt att uppträda, sed, hö va, i
flera ordböcker från 1700-t. i uttr. det är icke (hans) fora
(fola) eller foror (folor) = det är icke för (honom), ligger
icke inom (hans) sfär eller förmåga osv.’ Till och med
Arwidssons Svenska Fornsånger kunde räddat utgivaren från de
dåliga gissningarna. . I visan om Äbe Skameisån läses (I. 413):
Och ut kåra Abes moder,
Hon mente at göra til gode:
"Och Äbe I kåmen i stuuån in,
"I skåden uåra brölopes förer,
och i ordförklaringarna upptas (II 469): ’Fore, bruk, sedvana,
upptåg, tillrustning; provinc. fola (I 413)’.
Stället betyder naturligtvis: "Var har sitt tycke,
särskilt bland store herrar; ty de äro bäst i stånd att följa sin
smak. Den ene samlar målningar, den andre medaljer, den
tredje böcker, den fjärde naturföremål, och så hela raden
igenom.
Vore jag stor herre nog att ge mig i färd med något
så viktigt, anlade jag en samling av idel redbare män; men
det är ett kabinett1 för en konung, och icke någon enskild
mans sak".
Det är ett underligt öde med ordet ’fora’. Aven i
danskan har det motsvarande ordet grovt missförståtts. Då
förhållandena i danskan bjärt belysa, huru självsäkert man även
där allt intill senaste tid utan spår av studier och bevis gör
gissningar och påståenden om en äldre tids språk och
förargas om misstagen rättas, vill jag, efter Dania (I 95, 245 ff.,
260), referera Fore-striden.
Striden uppkom därigenom att Vilh. Andersen i en not
till sin studie över Gentagelsen yttrade: "Det er pudsigt at
se digtere, der ikke kende skattens mønt, løbe sur i de „gyldne" 2
1 ’Konunga-C a b in et’ är säkerligen ordlek. ’Cabinet’ var
vanligare då än nu i bet. ’museum’, ’samliDg(ar)’ 1. ’konstkammare’; jfr
ännu ’myntkabinett’, o. ibl. ’konstkabinett’, naturaliekabinett.
2 Förstås av sammanhanget ; = ord med högsta ’klangfärgen’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
