Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
SVEN ROTHMAN.
var aristokratisk till hela sin själsläggning och ägde
intelligensaristokratens omedvetna ringaktning för det lantliga
folklivet och dess yttringar. Och just därför tror jag, att man
kan ställa sig tämligen skeptisk gent emot tron på en
nämnvärd dialektisk påverkan hos Levertin, och i all synnerhet
från sydsvenska dialekter, då han, mig veterligt, aldrig
vistats någon längre tid i våra sydligaste provinser. Och, som
lektor Celander anmärkt (Språk och stil, 1908, sid. 207), det
litterära och språkliga inflytandet från de skånska författarna,
Ola Hansson, Ernst Ahlgren, Lundegård m. fi., kan ju
knappast jämföras med de mäktiga intrycken från den samtida
danska och norska författaregenerationen. Det är också
ytterst sällan, som jag påträffat några påtagliga dialektord
hos L., och egentligen endast i det kapitel av "Carl von
Linné", där han skildrar seder och skrock i de gamla
småländska prästgårdarna.
Mera invecklad blir saken onekligen, då det är fråga
om germanismer, i synnerhet som ju en massa danska ord
ursprungligen vid olika tider inlånats från Tyskland, och
ingenting hindrar att även svenskan kunnat taga emot tyskt
långods utan danska mellanhänder. Att bestämt skilja
mellan dessa till utseendet fullkomligt lika danismer och
germanismer, i synnerhet som båda lånevägarna ofta nog
samverkat, är naturligtvis alldeles omöjligt, åtminstone på
lånordsforskningens ännu mycket osäkra ståndpunkt, då man ej äger
fullständiga undersökningar av äldre författares språk. Men
detta hindrar ingalunda, att man vid studiet av en enskild
författare på sannolikhetsskäl kan bilda sig ett något så när
säkert omdöme om dennes ställning till de två lånevägarna.
Och dessa sannolikhetsskäl vinner man endast genom ett
inträngande i författarepersonligheten med alla dess känslor
och dolda motiv av sym- och antipati. Ty i den språkliga
lånerörelsen liksom på så många andra områden spelar
känslobetoningen en roll, som ej får förbises. Det finns
människor, som kunna känna en dunkel, halvt omedveten motvilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
