Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
SVEN ROTHMAN.
ning. På det enda ställe hos L., där jag träffat det, står
fÖrmodningar, således plur. För att undvika det tunga
förmodanden (denna plur–typ ligger väl eljest närmast till hands
för singulara verbalabstrakter på -an) har han då tagit sin
tillflykt till danskan, vilket ju i dylika fall är enda utvägen
C. II: 106.
Förnöjligt (= trevligt, roligt), som förekommer på en
mängd ställen hos L., skulle möjligen kunna vara en danism
(da. fornøjelig). Men man har nog snarare att betrakta det
som fullt hemtamt i svenskan, möjligen som en danism av
äldre datum; Berg tar upp det bland danismer och
germanismer hos nyromantikerna. Att döma av Dalins ordbok tycks
dock dess tillvaro under en lång tid ha varit tämligen
tynande. Det förekommer där i tvänne betydelser: 1)
förnöjsam, 2) trevlig, nöjsam (d. v. s. den ifrågavarande
betydelsen), som dock betecknas som föråldrad. Omöjligt är det ju
inte, att ett modernt danskt inflytande kan. ha bidragit till
återupptagandet av det föråldrade ordet.
Förstucken (= dold), da. forstukket, är ju ett gammalt
svenskt ord, som ännu Lind tar upp. Däremot ej Dalin och
av nyare ordböcker endast Sv. ak. ordlista 1903. Försticka
sig är ju för längesedan föråldrat, men har väl längst levt
kvar i bibelspråket. Det ligger således närmast till hands
att uppfatta förstucken som ett återuppväckt svenskt ord,
som länge legat i själatåget. Då jag här tar med det, är
det blott för att ånge den% möjligheten som ej alldeles
utesluten, att danskan kunnat ha sin hand med i spelet även
vid denna uppväckelse från de döda. B. VI: 153. C. VIII:
50. C. IX: 56. C. XVI1: 274. C. XVI2: 43. C. XVII1: 308.
Förståelse hör till de talrika lånord på -else, som under
tidernas lopp inkommit från danskan. Många av dem, som
ännu ej förefalla fullt rotfasta, begagnades redan av
nyromantikerna. Andra, som äro av tämligen sent datum, men
som genom dagligt bruk vuxit fast i vårt språkförråd, skulle
vi aldrig ens kunna misstänka vara främlingar från andra
sidan Sundet. C. XIII: 315. C. XVI1: 129, 196. C. XVI2:
270. C. XVII1: 111, 439. C. XVII2: 137. C. XVIII: 52. C.
XIX: 99, 109. C. XXI: 248.
Förvanska, på ett ställe förvandska. Fsv. forwanskas =
lida skada. Äldre nsv. wanska? förwanska hos t. ex.
Svedberg och Andreas Arwidi (enl. Tamm i Etymol. ordb.) samt
Biichner (enl. doc. Östergren). Av senare sv. ordböcker är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
