- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
53

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DA XI SMEK I OSCAR LEVERTINS SPKAK.

53

det emellertid först Lundeils och Sv. ak. ordl. 1903, som
taga upp det. Förvansklig liksom oförvansklig och
oförvansk-lighet finns hos Dalin.. I danskan synes däremot forvanske
ha varit livaktigt åtminstone sedan mitten av 1800-talet, ty
man anträffar det både hos Molbech, Dalin, Kaper och Mohr.
Lundell har i sin ordbok försett förvanska med märket "sf."
(= från sydsvensk förf.), och Tamm antager i sin
etymolo-giskar ordbok, att det blivit "återupplivat i nyaste tid i bet.
vanställa meningen av, väl efter da. forvanske." C. V: 209.
C. XVI1: 201. C. XVII1: 215. C. XVIII: 13. C. XXI: 186.

Förvanskad, se förvanska! C. XVI1: 115. C. XXI: 151.

Förvanskning, da. Förvanskning. Se f. ö. förvanska!
Upptaget i Sv. ak. ordl. 1903. C. XXI: 105, 127, 238.

Förälskelse, som nu ej: klingar främmande i våra öron,
är dock helt säkert ett lån från da. Forelskelse. Av sv.
ordböcker är det också endast Lundelis och Sv. ak. ordl. 1903,
som tagit upp det, den förra med beteckningen "sf.". C.
V: 204. C. XVII1: 352. C, XIX: 47.

Genomanda, da. gennemaande, får helt säkert betraktas
som ett danskt lån. Finns ej upptaget i de sv. ordböckerna.
C. VH: 146.

Genomandad upptages först hos Lundell och i Sv. ak.
ordl. 1903. C. VII: 39, 40. C. XVI2: 171. C. XIX: 142, 215.

Genombrott, da. Gennembrud, är ett av de många
litterära lånorden från Danmark. Dess förekomst hos Levertin
beror helt visst på inflytandet från Brandes. Av sv.
ordböcker är det först Sv. ak. ordl. 1903, som tagit upp det.
C. XVII1: 443. C. XVIII: 11, 159. C. XIX: 277. C. XX:
169. C. XXI: 267.

Genombrottsår. C. XVI2: 112.

Genompuka (= genomrafsa, genomleta), är en av de mera
tydliga danismerna, da. puge = rafsa, riva. Ex.: "— han
ge-nompukade skeppslaster af litteratur". C. XVI2: 138.

Gifva sig hän, da. give sig hen, är ju tämligen vanligt
i det moderna romanspråket, men anträffas ej i ngn sv.
ordbok och kan nog tämligen trvggt uppfattas som ett danskt
lån. C. XII: 82.

Grell saknas också i de sv. ordböckerna. Da. grely ty.
grell. Nu är det nog ganska vanligt i skönlitterärt språk
och kanske även i bildat talspråk. B. II: 22. C. V: 253. C.
XVI2: 263.

Hatisk (= hätsk) skulle möjligen kunnat uppkomma un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free