Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
SVEN ROTHMAN.
der inflytande av det da. hadsk, även om ändelsen -isk
snarare talar för en mera självständig bildning. Emellertid lär
ordet förekomma hos Almquist (enl. doc. Östergren) och är
kanske en av dennes många nybildningar. Man får väl då
snarare misstänka, att Levertin tagit upp det från denne
författares språk. Men när man nu finner det t. ex. hos Carl
af Ugglas (i en teaterrecension i Upsala Nya Tidn. 2% 1911),
har man nog närmast att betrakta det som ett lån från L.,
således ett andrahands-lån från Almquist. C. IX: 246.
Hemhöra (= höra hemma) finns ej upptaget i ngn sv.
ordbok. Får väl betraktas som en sammandragning av
hemmahöra (för versens skull), och detta åter som sammanskrivning
av höra hemma. (Jfr hemmahörande, som upptages hos
Lundell och Sv. ak. ordl. 1903). Och höra hemma är helt säkert
ett översättningslån från det da. höre hjemme, som är
gammalt. A. IY: 44.
Hånsord, da. Haansord, är tvivelsutan också av danskt
ursprung. B. IV: 84.
Hängifvelse, da. Hengivelse, finns ej upptaget i sv.
ordböcker. C. XIX: 178.
Anm. Enl. Tamm äro de flesta i svenskan
förekommande ord med prefixet hän- inlånade från danskan. Således
också hänsyn och häntyda, som jag ursprungligen tog med i
förteckningen, men som, av ordböckerna att döma, tyckas
vara rätt gamla i svenskan. Det förra upptages av Dalin,
som anger det vara ett "nytt ord", lånat från da., och i Sv.
ak. ordl. 1874. Det senare endast i Sv. ak. ordl.
Inlägg (i en diskussion) träffas först hos Lundell och i
Sv. ak. ordl. 1903. I danskan är Indlæg gammalt, (redan
hos Molbech). C. I4: 379 K
Isna ( = bli iskall, isas) är tämligen säkert ett lån från
da. isne. B. IX: 222.
Kräsen upptas först av Lundell och Sv. ak. ordl. 1903
(hos Lundell med beteckningen "vf" = fr. västs v. förf.).
Förekommer också i vissa sv. dialekter. Men det förefaller mig
mycket troligt, att dess förekomst hos Levertin beror på
inflytande från det da. kræsen = kräsmagad. C. III: 139. C.
VIII: 103, 152. C. XVIII: 164, 184, 200. C. XIX: 34, 222,
276, 287.
Kräsenhet, se kräsen! C. XVIII: 117.
1 Inlägg förekommer hos L. på vida fler ställen, som jag
emellertid av förbiseende ej antecknat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
