Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I OSCAR LEVE UTI NS SPRÅK.
57
hands att antaga en inl&ning fr&n da. än en sjävständig. sv.
nybildning. Den här ingående betydelsen av ned- är väl
knappast fullt svensk. Åtminstone kan jag ej påminna mig
ngt annat exempel därpå. I da. däremot finnas åtskilliga
ord av denna typ (t. ex. nedstamme = härstamma). B I:
200. C. XX: 212.
Obönhörlig är ett numera ganska vanligt ord av dansk
härkomst. Da. ubønhørlig. B. VI: 46.
Obönhörligt (adv.). B. IV: 61. C. XVI1: 216.
Oförglömlig är också ett ord, vars danska nationalitet
man kan vara tämligen viss på. Da. uforglemmelig. B. VIII:
114. C. III: 138. C. VIII: 216. C. IX: 139, 145, 189, 196,205,
260. C. X: 29. C. XII: 20. C. XVI1: 80, 210, 212. C. XVI2:
13, 89, 207. C. XVII1: 24. C. XVII2: 131, 220. C. XVIII: 94.
C. XIX: 42. C. XX: 101, 177, 245.
Oförglömligt (adv.). B. V: 187, 200. B. VI: 9,143. C. XVII1:
78, 293. C. XXI: 124, 243.
Oförvanskad, se förvanska! Da. uforvansked. C XVI1: 236.
Ohördt (= oerhört). Ohörd (= oerhörd) är ett gammalt
sv. ord, finnes hos Söderwall och Sahlstedt och hos Dalin
med hänvisning till oerhörd. Då nu ohördt uppträder hos
L. (liksom hos många modärna sv. författare, hos vilka man
knappast kan förutsätta ngn närmare kunskap om äldre svenskt
språkbruk), kan man dock misstänka inflytelser också från
det da. uhørt. A. V: 90.
Omvärlden (= den omgivande världen), hos L. alltid i
best. form. Denna omständighet talar nog snarare för danskt
inflytande (da. Omverden) än för tyskt (ty. JJmwelt). B. IV:
91. B. VIII: 154. C. V: 254. C. VIII: 186. C. IX: 130. C.
XVI2: 159, C. XIX: 195, 252. C. XX: 170. C. XXI: 114.
Orkeslös medtages av Celander i hans förteckning över
modärna danismer. För mig har det ej alls ngn främmande
klang. Tvärtom förefaller mig orklös (som skalle vara det
inhemska) alldels obekant. Emellertid var ju den fsv. formen
orkoløs, och Tamm uppger orkeslös vara "en i riksspråket
nyare form jämte orklösa (i Sammansatta ord, sid. 156) och
förklarar det möjligen ha uppkommit på följ. sätt:
Orkans-los > orkenslös (som finns i skånska dialekter) > orkeslös
(liksom borgansman > borgesman). "Eller har man att antaga
en efterbildning efter da. ørkesløs = overksam?" Orkeslös
finns upptaget hos Lundell och i Sv. ak. ordl. 1903. Da.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
