Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I OSCAR LEVERTIN 8 8 PRA K.
59
Danmark, som förmedlats genom Brandes stora inflytande.
Da. Skønaand, ty. Schöngeist. Mönstret för dessa ord är
naturligtvis det franska bel esprit. Hos Levertin förekommer
ej blott skönandar utan även den singulara formen.
Ex.: askönanden Jean Jacques Hoffstede, som skrifver
bordsvisan . . .« C. XIII: 30. C. XVn1: 306. C. XIX: 267.
Slank kan vara lån från da. slank eller ty. schlank,
kanske snarare det förra, då det uppträder uteslutande i
ungdomsarbetena. Finns upptaget hos Lundell och i Sv. ak.
ordl. 1903. Betydelsen är naturligtvis lång och smidig,
smärt, men man kan väl knappast undgå att associera det
med slankig. B. I: 12, 35. B. II: 20, 57.
Slankhet, se slank! B. VIII: 109.
Sorgmodig finns ej upptaget i ngn sv. ordbok.
Sorgmodig är gammalt i danskan. B. III: 27, 75, 151, 162. B. IV:
2, 80. B. VHI: 127, 130, 132. C. X: 56. C. XVII1: 335, 342.
C. XVn2: 14. C. XVIII: 154. C. XIX: 13. C. XX: 177.
Sorgmodighet, se sorgmodig! Da. Sørgmodighed. B. III:
194. C. XIX: 11.
Sorgmodigt (adv.). C. I3: 109. C. II: 107. C. XIX: 71.
Stillfärdig (= stillsam) anträffas ej i sv. ordböcker. Det
kan ju naturligtvis vara en självständig svensk bildning i
analogi med t. ex. saktfärdig, senfärdig, men kan också vara
ett lån från da. stilfærdig, som finns upptaget i äldre
danska ordböcker. B. VIII: 107. C. XVI1: 222. C. XVI 2: 227.
C. XVII2: 7, 165. C. XIX: 184.
Stillfärdigt (adv.). C. XVII1: 392.
Säregen upptages först av Lundell och Sv. ak. ordl. 1903.
I danskan tycks særegen vara betydligt äldre, liksom i
allmänhet ord med prefixet sär-, om man får döma ov
ordböckerna. Dylika ord funnos ju i fsv., men det är ju mycket
möjligt, att åtskilliga av dem, som uppträda i modärn
svenska, närmast äro inlånade från danskan. Sær betyder ju
egendomlig, således ung. samma betydelse som særegen. B.
K: 157. B. VIII: 139, 141. C. I1: 67. C. II: 81. C. XV: 69.
C. XVI2: 139, 197. C. XVII1: 160, 299, 515, 519. C. XIX: 227.
Säreget (adv.). C. XV: 35. C. XVI2: 41. C. XVII2: 59.
Särmärke tycks vara tämligen nytt i svenskan. Finns
upptaget endast i Sv. ak. ordl. 1903. Det danska Særmærke
däremot är gammalt. C. I2: 73. C. XVII2: 154.
Anm. Beträffande dessa "sär-ord" får man antaga en
ömsesidig lånerörelse mellan svenskan ocli danskan. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
