Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I OSCAR LEVERTIN 8 8 PRA K.
61
det får nog anses som avgjort,-att danskan här varit
lånekällan. B. II: 164. B. IV: 12. B. VIII: 206, C. V. 45. C.
Xni: 44. C. XVI1: 55. C. XVII1: 234.
Troskyldighet, se troskyldig! Da. Troskyldighed. C. IX:
72. 85.
Troskyldigt (adv.). C. II: 16. C. X: 12. C. XVII1: 442.
Ty till (= ta sin tillflykt till) kan möjligen vara ett lån
från da. ty til. Finns upptaget hos Lundell och i Sv. ak.
ordl. 1903. Emellertid träffas nog ty till och ty sig till i
åtskilliga svenska dialekter, och Lundell förser dem också med
märket "fm" (= folkmål). B. V: 205. C. XVI2: 67.
Underfundig (ung. = bàkslugt tankfull) tycks, där det
påträffats i svenskan, äga en massa betydelseskiftningar, och
knappast kan man i ett enda uttryck ge allt vad detta ord
innebär. Antagligen har det något med fundera att göra (jfr
underfunderlig = slug, konstig hos Rietz och spetsfundig).
I västgötskan lär det ju också förekomma i betydelsen "slug,
klok, som kan fundera ut en sak". Men då t. ex.
Viktor Rydberg använder det, betyder det fundersam utan,
bismak av bakslughet. Den danska betydelsen är
bakslug, och när Levertin talar om Monna Lisas ansikte,
"smärtsamt, sinnligt, underfundigt och ljuft", ligger det onekligen
något av bakslughet, il listighet (motsatsen till
troskyldig) däri, ehuru dess betydelse ej på långt när kan gripas
blott med detta begrepp. B. IX: 227.
Undfångelse återgår tydligen på da. Undfangelse. C.
XIII: 271. C. XVI1: 206. C. XVI2: 135, 270. C XVII2: 83.
Ungdoms förälskelse, se förälskelse! C. XVIII: 271. C
XIX: 253.
Upplefvelse finns ej i sv. ordböcker. Da. Oplevelse. C.
XVI1: 288. C. XVII1: 351.
Utdana sig (= utbilda sig) förefaller mig ej fullt svenskt
i dess överförda, psykiska betydelse, t. ex. utdana sigtill
lärare, till konstnär. Da. uddanne sig finns även i äldre
ordböcker. Det enkla verbet dana är ju urspr, ett lån från
danskan. (Sv. ak. ordb.). C. VIII: 197. C. IX: 27, 226.
C. X: 5. C. XHI: 32. C. XVII2: 62.
Vindig (= vindlande 1. blåsig, dragig’?) skall väl i följ.
ex.: "den vindiga, skumma trappan" betyda vindlande (eller
sned och vind?), men skulle också kunna tänkas bero på
en missuppfattning av danska vindig (1. ty. windig), som ju
betyder blåsig (= stormig). B. II: 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
