Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I OSCAR LEVERTINS SPRÅK.
63
Däröfver (= p& andra sidan) g&r väl tillbaka till det
da. det* ovre = där, på andra sidan. Ex.: "Eller hvad det
nu var däröfver i västern4*. B. I: 160.
Felgrepp (= misstag). Upptaget hos Dalin i den
konkreta betydelsen: "grepp som ej träffar rätt (t. ex. på en
guitarr)". I överförd betydelse (= misstag, olämplig åtgärd)
träffas det först hos Lundell med beteckningen "ff" (= från
finländsk förf.)» och i Sv. ak. ordl. 1903. I danskan är
Feil-greb i denna betydelse gammalt (redan hos Molbech). Det
är ju dock mycket möjligt, att denna betydelseöverföring
kunnat ske fullt självständigt i svenskan. C. XVIII: 82.
Häfva sig (= höja sig) förekommer på ett ställe i en
fullkomligt dansk betydelse. Da. hæve sig = höja sig. Ex.:
"som låter oss drömma, att människan kan häfva sig öfver
sig själf". Eller är det stockholmsspråk? C. XVII1: 34.
Ingående (= grundlig), da. indgaaende, är otvivelaktigt
av danskt ursprung. C. V: 14, 76. C. XI: 60. C. XVIII:
224, 232. C. XIX: 179.
Inträngande ( = djupgående, grundlig) likaså. Da.
ind-trængende. C. XVII1: 402. C. XVII2: 5, 189. C. XVIII: 60,
69, 87, 229, C. XIX: 173.
Jämn (= enkel) förefaller mig på ett par ställen använt
i speciellt dansk betydelse. Da jævn = jämn, enkel, lagom.
Ex.: "Förfädernas jämna, naturen närstående existens". —
"De jämna[l) lagrens framträdande". C. XV: 22. C. XX: 125.
Lidelse (= lidande) har ju också i äldre svenska
förekommit i denna betydelse. I nudanskan betyder Lidelse
endast lidande, smärta, ehuru det fordom även haft betyd.
Lidenskab. Liksom L. använder lidenskap för lidelse, så
ersätter han också lidande med lidelse, som nog här får anses
som ett danskt l&n, trots dess preexistens i svenskan. Ex.:
"Passionens lidelse och frälsningsdrama". C. XV: 14.
Lidelsehistoria ( = lidandeshistoria), se lidelse! B. IX:
229. C. XV: 14. C. XIX: 30.
Lidelseväg (= lidandesväg). C. XVII1: 142.
Prompt (= punktlig) finns ej upptaget i sv. ordböcker.
Skulle möjligen kunna vara lån från da. promte (=
punktlig) eller ty. prompt. Eller är det äldre svenska? Ex.:
"Mönstret för en prompt och punktlig ämbetsman". B. VII: 57.
Rank (= smärt) är ju ej alldeles nytt i svenskan. Berg
anför exempel från Ling, Stagnelius, Tegnér och Karl XV
(i "En vikingasaga"). Hos Levertin träffas det redan i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
