Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER I OSCAR LEVERTINS SPRÅK.
69
vägande del av hans produktion. Men det är ett visst
berättigande, som utmärker dessa lån. Och därmed komma vi
in på en annan fråga: De levertinska danismerna ur
språkriktighetssynpunkt.
Man måste då erkänna, att de av L. begagnade
danismerna varit nödvändiga inlån, åtminstone i de allra flesta
fall, naturligtvis undantagna de med svenska ord fullt
homo-nyma danismerna, ty homonymer äro ju ofta nog en tyngande
barlast för ett språk. Sådana onödiga inlån kan man anse
en stor del av de i grupp II upptagna vara. Men man får
akta sig för att uttala förkastelsedom över sådana homonymer,
där betydelsedifferensen från förut i svenskan befintliga ord
endast betecknar en generalisering eller naturlig
betydelseutveckling från det konkreta till det bildliga området, en
utveckling, som ju kunnat ske fullt självständigt och inhemskt,
men kanske blott påskyndats genom den danska inverkan.
En förkastelsedom av det slaget skulle föra till den farliga
och kuriösa konsekvensen, att man då nödgades förkasta
allt vad poetiskt språk heter, och våra skalders verk
skulle bli lika torra och blodlösa som en tidningsnotis (n.
b. om våra skalder brydde sig om språkmännens
förkastelsedom ar).
Men de fall, då de skenbart synonyma ordens antal
ökas, kunna väl sägas vara synnerligen lyckliga. Ty dels
finns knappast några verkliga synonymer, (varje ord har sin,
om också obetydliga, semologiska skiftning eller känslofärg),
dels undergå de nyinlånade orden i sin nya omgivning ofta
en liten betydelseförskjutning för att ersätta begrepp, som
förut ej haft något uttryck i språket.
Vinster för språket äro väl obestridligen t. ex. arvstycke,
bejakelse, ensartad, fritänkersk, fåmält, föregripa, förgrämd,
förintag enhet, fomöjligt, förståelse, förvanska, förälskelse,
ge-nomanda(d), genombrott, grell, höra hemma, hånsord, hängivelse,
hänsyn, inlägg, leva sig in i, levandegörelse, livsmod, livslast
(dessa två sista, bl. a. därför att de associera sig med liv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
