Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
T. HILDING SVARTENGREN.
att "din djävel" inte betyder exakt samma sak som "du
djävel".
Den rent eufoniska sidan spelar måhända större roll som
stilbildande faktor än mången föreställer sig. Om man i
Frödings "du leda, du lystna hynda" ersätter "du" med
"din", blir det åtminstone för mina öron en förskämning av
hela ljudmassan. I vers är detta naturligtvis av större
betydelse än i prosa.
Det är väl också en skillnad i betoningen mellan "du"
och "din", "ni" och "era", "jag" och "min", I allmänhet
har väl possessivet något svagare ton. Tilltalet blir kanske
genom detta sista en smula mildrat och inte fullt så skarpt
personligt inriktat. "Du lymmel" förefaller mig därför också
mera allvarligt menat än "din lymmel". Om jag skulle
drista mig till att i ordens fjättrar intvinga en mera flyktigt anad
än klart sedd distinktion, skulle jag vilja säga, att ett
uttryck med resp. du, ni, jag identifierar, under det att ett
dylikt med resp. din, er, min beskriver. Det finnes dock
åtskilligt, som talar mot en dylik åtskillnad t. ex. citatet
"du gemena stycke", vilket dock fullständigt strider mot
mitt individuella språkbruk.
Vidare måste man också ta i betraktande
konstruktio-nella förhållanden, t. ex. om ett eventuellt attribut till det
efterföljande substantivet kan ha något inflytande på
prono-minet. Av de Hylénska exemplen kan man då i detta stycke
se åtminstone en sak, nämligen att om en genitiv föregår
substantivet, användes personligt pronomen: du lögnens
furste (Hallström), du tingets försmädlige narr (Österling,
Bäckahästen). Undantag göra sådana genitiver som ärans (?),
satans, helvetes, djävla, himla och möjligen några andra av
samma typ. Hit kan man också hänföra Bo Bergmans: Då
skällde han mig: du hund, du son av en skabbig hynda!
där konstruktionen kräver "du" i andra fallet och
symmetrien gör det i det första.
"Du lilla älskade toka", "din lilla toka" tycks visa, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
