Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE BIDRAG.
77
åtminstone till slutet av 1700-talet var vanlig nog. I
Sahlstedts ordbok (1773) förekommer också "hopp" med
pluralbeteckning. Närmast har väl Stagnelius hämtat denna form från
Lidner, hos vilken den träffas på följande ställen:
Låt drömmar kring ditt altar irra
och omgif det med ömma hopp!
(Medea, 2 a. 1 sc.)
Jag hör, hur turturdufvan klagar,
Men klagar, ack! med ömma hopp.
(Klagan, 1 str.)
Vi om förflutna nöjen drömma,
och kärlek skapar nya hopp.
(Rustan, 5 sc.)
Tilläggas må, att Tegnér använt samma form i
minnesdikten över Leopold (20 str.):
Ack! sångens hopp ha svikit eller svika.
Pluralen hopp (= förhoppningar) är alltså hos Stagnelius
ingen i rimnöd företagen nybildning utan har, som synes,
rätt gott stöd. Någon störande tvetydighet föreligger ej
heller på ifrågavarande ställe, därest man ej begår den
omotiverade elakheten att läsa denna versrad ihop med följande.
Annorlunda förhåller det sig med den olyckliga
nybildningen polisen för "polens is" i Älvorna, även om i själva
dikten sammanhanget och den jambisk-anapestiska rytmen
förebygga ett missförstånd, som är hart när oundvikligt, då
stället lösryckt citeras.
£. Lindskog.
2. Till förklaringen av uett kok stryk".
I Språk och stil 8: 46—49 har Hjalmar Lindroth
framställt den fyndiga förklaringen, att "ett kok stryk" skulle
ha på folketymologisk väg utvecklats ur ett kåkstryk,
verbalsubstantiv till kåkstoyka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
