Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIEU I SVENSK FORMLÄRA. 10^
Stam på r (utom tvåstaviga på -er): dören 41: 2,
moo-ren 84: 12 (jfr nedan!).
Undantag träffas endast vid "stam på t". Det
ovannämnda roofn kan ej ha stort vitsord, då det står blott i
den ena handskriften och då rot eljest regelbundet i båda hss.
har -en: 5 ggr. Sid. 9: 6 står i A Skepsfartfn, men i K har
ett ursprungligt Skepsfarfn ändrats till Skepsfart: originalet
har väl här varit otydligt. Vid sidan av 1 g. -konsten (7: 27)
ha båda hss. konsVn 33: 20. Likaså skriva båda wicTcfn 53: 14
("en wågskål, dersom ingendera wickt’n wisst rår"). I det
äldre språket äro dessa ord f. enligt alla de källor jag
kunnat rådfråga, xoikt är f. för Wallenius och Tiliander. konst
f. hos Wallenius och Aurivillius (Gr. s. 42). Likaså hos Lind,
där även fart, sjöfart betecknas med f. Men Sahlstedt
anger mask. för det sistnämnda, fastän han har fem. för ivikt
och konst. Hos J. Gr. Oxenstierna är även konst maskulint,
enligt vad Tegnér iakttagit, se Genus i sv. s. 236 (sep.-uppl.).
Tegnér framhåller, att det urspårade genus i detta ord torde
sammanhänga med dess egenskap av abstraktum. Han
framhåller, att en mängd sådana hos Oxenstierna och Sahlstedt
betecknas som mask., fastän dessa författare eljest visa god
insikt i det gamla grammatiska genus. Från Sahlstedt ha vi
nyss nämnt maskulinerna flykt, dräkt, lukt, luft. Från
Oxenstierna anför Tegnér bl. a. skrift1. I ett annat sammanhang
påpekar Tegnér, att vissa lånord i detta avseende delat öde
med abstrakterna. Alltså ha vi kanske att betrakta våra
oväntade artikelformer hos Columbus som förebud till den ut-
1 Enligt Tegnérs säkerligen riktiga förmodan kan detta maskulina
genus hos abstrakterna förklaras därav, att vardagsspråket så sällan
gör abstrakta begrepp till föremål för omtalande: "dessa begrepp
blifva följaktligen ej ofta nämnda vare sig med han eller hon. Det
går därför med hithörande ord på samma sätt som vi funnit inträffa
med namn på tygsorter (s. 104 noten): örat blir ej tillräckligt
upp-öfvadt för att vinna full säkerhet i valet mellan de båda pronomina.
Men då ett ord vacklar mellan maskulinum och femininum, har
alltid det förra genus stora utsikter att afgå med segern."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
