Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I SVENSK FORMLÄRA.
1 121
Sommaren, SommarnI Svenska Akademiens Språklära 1836
(s. 99) säges ungefär detsamma, med tillägg att också orden
på -are kunna ha både -arn och -ären och att i orden på -er
ändelsen -ern t. ex. vintern "är likväl rättare" än -ren. Nu
för tiden är -ren och -len i singularis så gott som försvunna
ur skriftspråket.
De förkortade formerna av de enstaviga p& l, n9 r (och
tvåstaviga på -en) omnämnas föga i grammatikorna. Jfr dock
Linder, Beckman, Bråte m. fi. En mängd exempel på deras
förekomst i 1800-talets poetiska språk ha samlats av Berg
a. a., som med r&tta framhåller, att "poesin använder den
kortare eller längre formen allt efter som det passar för
metern ock alldeles utan att ge den kortare någon försimplad
funktion"1. Mera sällan träffas de i prosa, och där kanske
-alltid med ett lägre stilvärde fin de osynkoperade. I det hela
torde de vara mindre vanliga nu än på 1700-talet (t. ex. i
Bellmans språk) eller hos 1600-talets uppsvenskar.
Utvecklingen i skriftspråket från 1600-talet har alltså i
stort sett varit den, att den synkoperade artikelformen, som
ursprungligen tillkom maskulina substantiv på Z, w, r
(inklusive svaga mask. • * -e föregånget af l, w, r), vare sig den
närmast föregående alen var starktonig eller ej, numera
användes vid både maskuliner och femininer, men i det
godkända prosaiska skriftspråket huvudsakligen blott vid
maskuliner och femininer på -I och -r, föregångna av svagtonig eller
obetonad vokal.
Pluralerna behålla -en: fåren, seglen, fönstren. Jfr i det
följande.
IV.
Uttalet.
Hittills har det varit tal om det skrivna språket:
artikelböjningen har exemplifierats med skrivformer hämtade ur lit—
1 Att man dock stundom kan spåra en annan stilfärg hos den
kortare formen, är väl uppenbart, och har väl ej heller varit Bergs
mening att förneka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
