Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I SVENSK FORMLÄRA.
1 23
då de i versen alltid mätas tvåstavigt1, både hos Columbus
och de övriga skalderna, är ju frågan avgjord till förmån för
det senare alternativet. I så fall har n varit sonantiskt;
uttalet har varit latn, isn. — Efter s är stavningen med ’n
i Ordeskötseln icke lika vanlig som efter t\ undantagen, skrivna
med -en, äro relativt många och utgöras till en del av rena
vardagsord, för vilka man har svårt att tänka sig, att
Columbus’ språkkänsla varit påverkad av skriftspråks formerna (jfr
exempelsamlingen s. 92). Det vore därför tänkbart, att
uttalet efter s ej varit lika konstant som efter t, utan vacklat
mellan n och en. Detta motsäges dock till en viss grad av
de många exemplen på stavningen goss’n. (Obs. emellertid
fransosen 7 ggr m. fi.!).
Göthns, låtfn o. d. böra sammanställas med skrivsättet av
de gamla enstaviga orden på -tn? -sn. I Ordeskötseln finner
man i dem blott n: wattn(s) 42: 30, *37: 4, 15, *77: 13, bottn
*109: 11, Norr-bottn 99: 9, lössn 27: 21, 22, 23 3 ggr; men i
versen mätas de tvåstavigt och skrivas också ofta med -en
t. ex. vatten H. 34 (Är vatten seen som förr), 49 (Jord,
Himmel, Vatten du för-enar), 121, vatn 342, 147 (Allés vårt Hopp
slog feelt ock blef til vatn ock intet: hexameter!). Uttalet
har alltså varit: vatn 1. dyl. Hos en del av C:s samtida kan
vattn förekomma som enstavigt i versen, men väsentligen blott,
då följande ord börjar på vokal: jfr Kock, Arkiv XXV s. 64.
I orden med stam på d behåller C. antingen detta och
skriver i så fall artikeln ’w eller en. Ex. smeden, död’n,
guden. Uttalet kan ha varit: smedn. Men han kan också
utesluta d och i så fall är artikeln alltid Jn (1. n): smeen, bloo’n.
I dikterna skriver han dem antingen med d och artikeln -en:
döden, eller också utan d och då alltid n: bloo’n. Den senare
1 Ett speciellt fall är Lucidors enstaka sanningswäg’n (jfr
exempelsamlingen). Det är säkerligen att jämställa med Wennæsius’ soVn.
L. har liksom W. mycket starka metriska uteslutningar. Jfr Kock
Arkiv XXV.
9 ’Män som alt Wattn sist’: Odæ Sv. 1674. Eichhorn: Vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
