Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I SVENSK FORMLÄRA.
1 127
Det exakta ljudvärdet av aeu i den mask. artikeln -en
ger oss Ordeskötselns ortografi inga medel att bestämma.
Icke heller kunna vi veta, om detta maskulina "e" varit
lik-lydande med eller skilt från ueu i det feminina och plurala
-en. För skillnad i uttalet talar dock i viss mån, att det
mask. -en i ett par fall är ersatt av blott ’w. Men å andra
sidan kan det bero på en tillfällighet, att den sällsynta
varianten ’n de få gånger den uppträder är bunden till
maskulina substantiv. Detta ’n kunde också tänkas vara en blott
grafisk analogi från andra maskulina artikelformer.
En god ledning för bedömande av denna fråga kunna vi
emellertid få, om vi jämföra Columbus’ artikelböjning med
artikelböjningen i nutid a uppsven ska talspråk.
Därmed vinna vi på samma gång en välkommen bekräftelse på
riktigheten av de uttalsbestämningar, som vi redan kunnat
leda oss fram till.
En böjning av maskulina substantiv i best. f. sing., som
väl förliker sig med de skrivformer, som vi funnit hos
Columbus och andra 1600-talsförfattare, hos Bellman etc.,
användes nu för tiden över större delen av det uppsvenska
språkområdet1. Den råder i hela Uppland och är också
vanlig i Gästrikland, Dalarne (åtminstone upp till Gagnef),
Västmanland, Södermanland. Den finnes också utanför det
uppsvenska området. Inom de uppsvenska landskapen (delvis
utanför) gäller den också för talspråken i städerna, även de
bildades. De avvikelser från de typiska dragen, som
förekomma i de bildades tal2 i dessa trakter, äro enligt
min mening till större delen sekundära och bero på
stilistiska, orthoepiska eller eufoniska tendenser inom denna
språkart. Jfr att Bellmans språk (varom ovan) nästan alldeles
stod på den dialektala ståndpunkten.
1 Om betydelsen av denna term, se Sveamålen s. 53.
2 Jfr därom här nedan och Noreen, Vårt språk I s. 424, 428.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
