Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
BENGT HESSELMAN.
Men Näs-målet kan också hjälpa oss att avgöra frågan
om -en i fem. sing. och i pluralis.
Artikelformer av samma slag som de maskulina
förekomma i Näs-dialekten stundom även i feminina substantiv.
Så t. ex. heter det alltid, så vitt jag kunnat finna, dsri (eller
ds fi) ’dörren’, han ’handen’, grin ’grinden’, lavdri, hyln (el.
hyln) ’hyllan’. (Jag har dock ej säkert konstaterat, att alla
dessa av de talande konstant uppfattas som feminina och
alltid omtalas med hon\ för hyln anser jag dock feminint
genus troligt). Men jämte sådan böjning användes vid (andra)
fem. subst., oberoende av stammens slutkonsonant,
en artikelform: "en". Och i best. plur., där
skriftspråket har -en, brukar dial. genomgående "-en"1, aldrig
de kortare formerna. Detta "-en" i fem. och i plur. uttalas
oftast (i varje fall oftare än -en i mask.) med ett tydligt
vokalljud (icke a); jag har skrivit det a eller ee. Exempel:
gsra td hvadan (aldrig hvari * det äldre språket), soknæn, soJræn
~ sopran sohn), varan (vår är f. i uppl.), ranan, morän
’modern’, maran, sadan ’säden’, dotran\ plur. årån, faran>
ßnan, fåaran, landan, jarian, jutran, ’hjulen’, tranan, ’träden’,
fenstran, natran, bmdræn, afran, kr aftr an, jampinionran,
skovaktaran ’skogvaktarna’, fiskaran2 (pl.!). I grannsocknen
Läby i Ulleråkers h:d har jag funnit sokndn, barian, hoVan,
natran3 m. fi. I Yänge i samma h:d har en annan
undersökare (kand. W. Lundgren) antecknat sokndn, trandn m. fi.
I Bondkyrka har jag hört t. ex. spor an ’spåren’. Böjningen
torde alltså råda inom hela Ulleråkers h:d4.
I Uppsala-Näs har jag ej kunnat iaktta med full
säkerhet, om det fem. "-en" även efter t, s och efter labialer utta-
1 Utom efter k, g, ng där in användes.
2 Jfr Kruuse i Uppland II s. 546.
3 I Läby har jag blott hört akut i dessa ord.
4 För Börje saknas iakttagelser över b. f. av starka feminina.
De svaga behålla -n, t. ex. pipan, kannan enligt en uppgift av
Erdmann från 70-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
