Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
BENGT HESSELMAN.
stundom också -an, och det ser möjligen ut som om den
senare ändelsen vore vanligare i fem. (seeman, bokan) än i mask.,
men jag vet dock knappt, om man vågar bygga något på en
eventuell statistik i denna riktning, i synnerhet som n. plur.
tycks ha -en1 (1. -m, -%næ).
I Torstuna och Simtuna h:der är artikel böj ningen
likartad. Här äro de gamla genusreglerna nästan undantagslöst
iakttagna. Särskilt från Torstuna föreligga utförliga texter
med "grov" beteckning av A. Thorsén. I dem skrivs det
mask. gåln, sonn, kulln, elln, skulln ’skullen’, skoln, harn,
of ren ’ofreden’, solstråln, åkern, fåggeln etc., men fem.
sokk-nen, solen, dörren m. fi. i överensstämmelse med de förut
berörda uppteckningarna, och likaså hyllen Simtuna, boen
’boden’ (men Jonn, bron), lågheen, julen, berghellen Altuna,
hörslen, huen Vittinge, bruen Enköping, ullen, stranden. (Ett
och annat undantag träffas t. ex. dotern Simtuna ~ dotren
Simtuna.) Efter palataler: in (eller -en): sàrtjin eller särtjen,
nekkin, mjölkin, veddjin2. I uppteckningar från Norrby i
Simtuna h. skriver undersökaren, fil. stud. A. Isaacsson (1909),
konsekvent -dn i fem. och plur.: t. ex. dordn3, hyldn, grænon,
’granen’, synan, anddn, nafon, okldn (humerus), gasan, lusan,
yksdn, tæsdn, notan, llæktdn, rötan, natdn, zetdn (men grisn,
oksn, gosn, batn, skatn). (Efter palatal tecknas -en utan
åtskillnad mellan genera: bojßen, bo}gen, dræyien, æyten.)
Väsentligen samma princip för artikelböjningen: -n i
mask., "-en" i fem., skönjes vidare även i källorna från de
flesta socknar inom häradena Åsunda, Trögd, Våla, Håbo,
Bro, Erlinghundra i Uppland, några socknar i östra
Västmanland (Fernebo, Kumla), By socken i Dalarna samt hela
1 Landsmålsalfabet.
2 Vad som åsyftas med skrivsättet väf n, är ej alldeles klart.
3 Accenten är här akut eller grav = rspr. Accentsystemet med
grav för akut i U.-Näs, Hagunda etc. är tydligen något sekundärt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
