- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
141

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUDIER I SVENSK FORMLÄRA.

1 141

Varefter följer den ovan anförda "Not." om "pronunciatio vulgo
recepta". Språkläran handlar om den ’grammatiska’ svenskan,
med inskjutna randanmärkningar om den verkliga, talade .. .

Vi äro nu färdiga för en fullständig fonetisk
rekonstruktion av artikelböjningen hos Columbus. Aurivillius’
uppgifter ha skaffat oss det byggnadsmaterial, som ännu
fattades för en sådan. Jag tänker mig, att C., om han känt till
landsmålsalfabetet, skulle ha tecknat sina bestämda
substantivformer ungefär på följande sätt:

mask. sahiy gafoi, handdin; kärn1, akdrn, mmi, hæstn.
smm, vin, isn 1. isdn2, topdn, gmbdn, haVmon, rævdn, fiskan.
pkogdn, gagon 1. gängan (?)8.

fem. och plur.: sökan (a 1. æ), morän, systran, synan,
natan, handan, sædan, nosan, ærman, æHan, gravan, bokan,
sægan 1. sæggßw3, barnan.

Så skulle han ha skrivit formerna i sitt talspråk och i
det litterära språk, som han i huvudsak vill använda i
Ordeskötseln och Målroo och Roomål. Men i Ordeskötseln
framträder därjämte ett annat språk, med fullare böjningsformer.
Såsom vi påpekat i den statistiska redogörelsen (jfr s. 92 f.)
visar sig detta oftast i de "högre" orden, i abstrakta ord och
i lånord. Det är det ’grammatiska’ språket. Det är dock
ofta osäkert, om C. med en fullare skrivning verkligen också
avsett ett annat uttal än med en kortare. Då han t. ex.
en enstaka gång skriver footen, medan han vanligen har ’w
efter t, eller handelen i st. för det vanligare handeln, kan det
vara endast en tillfällig ortografisk inkonsekvens och det uttal,
han skulle ha använt vid uppläsning, kan ha varit detsamma

matiska eller arkaistiskt högtidliga formerna utan synkope.
Belysande är Hofs paradigm s. 65: "Grammatice Tiggaren, Uplandice
(dvs. bl. a. stockholmska) Tiggarn, Vestrogothice Tiggaren», tiggarn44.

1 Eller karfl. Av flera skäl tror jag icke, att övergången av r
-)-dentaler > supradentaler allmänt ägt rum på 1600-talet.

2 Jfr s. 123 och Noreen, Vårt språk I s. 428.

a Om en eller %n efter palataler, jfr ovan s. 133 not 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free