Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
144 BENGT HESSELMAN.
en vidare överblick över artikelböjningen i svenskan, också
utanför västra Uppland.
För formerna i mask. sing. har redan förut redogjorts (s.
128 f.). Väsentligen samma böjning som i västra Uppländ
(Uppsala-Näs) och hos Columbus brukas i större delen av det
uppsvenska området, och i (åtminstone) delar av det
mellansvenska området (alltså: i Svealand och norra Götaland). Det
tillhör i samma trakter också de bildades samtalsspråk (med
vissa modifikationer) jfr t. ex. Lyttkens-Wulff, Uttalsordbok
s. 16*, Noreen, Vårt språk I s. 428 f. och s. 116 anf. lit.
På 1600-talet har böjningen säkert haft samma utbredning
som nu: skrivformer liknande dem hos Columbus ha vi ju
träffat hos en mängd författare från olika delar av det
angivna området. Alla dessa ha säkerligen haft ett uttal av
artikelformerna, väsentligen lika det som vi slutit oss till för
Columbus. Ordeskötselns nystavning blir i detta fall
representativ för hela den författaregrupp, till vilken Columbus
hör. I enskilda fall ha variationer förekommit. Så särskilt
ifråga om sonantiskt eller konsonantiskt uttal av n efter stam
på l och även r, kvälln eller kvälln, murn eller murn, och i
svaga mask. (frånsett orden på -are). Jfr därom s. 107, s. 112
och s. 128 f. Hos många av de genomgångna författarne
saknas exempel på svaga mask. med synkope; men i de flesta
fall torde det blott bero på materialets knapphet.
I 1600- och 1700-talets litterära språk, både i vers och
prosa, äro exemplen på artikelsynkope avgjort vanligare än i
nutidensl. Säkerligen hade synkopen då också större användning
än nu i det bildade (uppsvenska) samtalsspråket (t. ex. i sådana
fall som mann för mannen, fam för fadern, som nu undvikas).
Men å andra sidan ha vi ju påträffat flera äldre
författare från samma tid, som alls icke eller åtminstone mycket
sällan använda sig av synkopen, varken i fem. eller mask.
Sådana voro Lagerlöf, Rudeen, Eurelius-Dahlstierna, Spegel.
Det är alldeles oantagligt, att dessa författare skulle ha
1 Om vi bortse från fallen åkern, nyckeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
