Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
BENGT HESSELMAN.
I södra Götaland talas en dialekt, som väsentligen
saknar artikelsynkopen. Den begynner åtminstone redan i
Jönköpings län i Småland och i södra Västergötland1: jfr t. ex.
Gadd, Allmogemålet i Östra Härad, B. Karlgren, Folksägner
från Tveta och Mo härader (söder om Jönköping) i Sv. Lm.
B. 2 1908, Pontus Leander, Ordlista för Holsljungamålet (Kind,
Västergötland), Billing, Åsbomålet, Olséni. Luggudemålet, texter
från Smål., Skåne, Blekinge i Sv. Lm. och annorstädes;
likaså uppgifter om nutida samtalsspråk i samma trakter hos t. ex.
Cederschiöld, Svenskan som skriftspråk s. 240, SAOB (t. ex.:
art. del, bindel) m. fi. I t. ex. Holslj ungamålet träffas sådana
för uppsvensk språkkänsla frappanta former som bomn, brundn,
deldn, dragonen, grefdldn,. humn, vindn, ngkdldn, tuhn, även
batdn, hæstdnl Holsljunga har dock synkope efter r och tr
t. ex. ventdn, bun, gån. Andra sydsv. mål ha bevarat -en
även efter r. Jag har hört sydsvenskar säga vinteren och
vintren, -ßskaren o. d. En riksspråkstalande karlskronabo,
förövrigt utmärkt uppläsare, sade vid deklamation ægldn, där
texten hade ängeln, utan att själv veta det. En bildad
lärarinna från Kristianstad, som själv sade vatdn, batdn, stöttes av
att hennes norrländska elever uttalade ändelsen "genom näsan".
I allmänhet tycks n efter dentaler vara ovanligt i södra Sverige.
Holsljunga har batdn, förvetdn, (men vatnl), för Åsbo och
Luggude finner jag t. ex. hæsten, høden rutten, bedan biten»
lesan, ålan, svoltan, tøsan etc. Därpå beror säkert delvis
Lyttkens-Wulffs ståndpunkt i Ljudlära s. 184, att n för -en
i t. ex. vattn förekommer "stundom i hastigt dagligt tal",
vanligast i sammansättningar t. ex. vattn flaska. (Not:
"Förhållandet är vanligare i Norge än i Sverge"!) Jfr i motsats
därtill Noreens uttalande i Vårt språk I s. 428, att dn för n
efter t, d it. ex. sådden, vatten "i Sverge knappast träffas
annat än i vårdad sång och affekteradt tal, i finlänsk
svenska däremot ofta hos den yngre generationen".
1 Det vore en tacksam uppgift att uppspåra gränserna mellan
de olika möjligheterna i detta fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
