Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
BENGT HESSELMAN.
i Stockholm 1668, stud. i Uppsala 1678, en av "Lejonkulans"
dramatiker1. Det ligger nära till hands att lokalisera diktens
språk till Stockholmstrakten. Att T. skulle ha lärt sig
upplandsdialekt som student i Uppsala, är väl mindre antagligt.
För ett mål, som mera stöter på sydöstra Uppland, talar
langsien 2 ggr "långesedan", med a framför ng, vilket jag ej
känner från mell. och n. Uppland (jfr Sveamålen s. 31). (Man
kunde väl också tänka på Södertörnsmål.) Kanske detta slags
mål med sölä talats på flera håll i gränstrakterna mellan
-än-målet (Uppsala) och målen med b. f. flikka. Om det varit
hört som stadsspråk i Stockholm, blir dock osäkert. Men att
Stockholmsspråket haft känning av w-förlusten, är
högst sannolikt. Det omgives nu på alla sidor av mål
med fallet -n. Dialektkartan anger b. f. flikka för Möja i
Värmdö skeppslag2, Ryd i Danderyds skeppslag, Ed och
Sollentuna i Sollentuna h:d. Men de starka fem. få -rø, d. v. s.
natn, son. Vad Sollentuna angår, är det väl dock troligt,
att de äldre formerna där varit söla, natta. Sådana användas
nämligen av C. J. L. Almqvist, t. ex. i "Skällnora kvarn",
där han vill återge s. Roslagens folkspråk. Rimligtvis har
Almqvist lärt sig roslagsspråket på fädernegården Antuna i Ed.
Från Färentuna h:d känner jag inga säkra exempel på
rø-för-lust, men heller inga avgjorda spår av -än-mål såsom i
häradena norr därom (Bro, Håbo etc.: i "Uppland", såsom det
heter på Svartsjölandet). Svartsjölandsmålet överensstämmer
i detta med den nutida vulgära stockholmskan. Södertörn har ju
genomförd w-förlust, åtminstone i Sorunda, där det heter flikka,
söli, böki, bandi ’banden’, bökkri ’böckerna’, smedri ’smederna’
etc. enligt Upmark, Folkspråket i Södt., och nyare uppteck-
1 Se K. Fr. Karlsson "Darius ... af Börk" s. xxiv (jfr
Hesselman, Uppland H s. 535).
2 I anteckningar från "Fågelbrolandet" i Värmdö, som
tillkommit senare än dialektkartan, har jag funnit "nola veeddr", tala
’tallarna, vika ’vikarna’, va flota ’vid flottan’ (jämte me^ana
’morgnarna1, sm&sftan ’smedshustrun’).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
