Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIE K I SVENSK FOKMLÄUA.
157
mer också hos Lucidor, Holmström m. fi. (jfr ovan). Jag
menar inte, att de undantagslöst talat så, som bildade och
lärde män ha de nog också i viss mån varit mäktiga av ett
mera skriftenligt föredragsspråk ("sermo publicus" som Hof
kallar det, Rätta skr. § 118), och en del mera abstrakta eller
’högre’ glosor ("himmelen" i överförd betydelse) ha de
kanske aldrig uttalat annat än i den "grammatiska" formen, men
i det hela var dock detta en språkform, som de endast ytterst
sällan hade bruk för. — En man som Rudbeck kan tänkas
ha varit tvåspråkig: när han skriver Dalelfvan, kan det vara
västmanländska, men Kungsängien 1 Uppsalaspråk.
Men för Columbus’ vidkommande göra dylika antaganden
ej tillfyllest. Jag kan ej förklara för mig, hur Columbus i sin
fonetiska skrift så väl har kunnat skilja mellan yn i mask., -en
i fem. (t. ex. efter s, t i foo(n ~ footen), om jag ej får
antaga, att han fullt behärskat ett samtalsspråk, som skilde
artikelformerna på detta sätt. Columbus var född i Husby i
Dalbergslagen. Dialekten där har nu. såsom jag kunnat
förvissa mig om på ort och ställe, b. fem. på a, t. ex. söla.
natta. och det finnes ingen anledning att antaga, att den
skulle ha varit annorlunda på 1600-talet 2. Man vill då gärna
tro, att -a tillhört C:s barndomsspråk. I "Ordeskötseln"
anträffas också ett par gånger femininformer på -a: kärngami
74: 13, kullasi 74: 14 A (saknas i K), moor a 84: 11, jfr också
sågdua ’såg du henne’, sidta, ’sett henne’ (vid sidan av såg
du ne. sågduna i samma betydelse)3 s. 75: 4, kår a 21: 2f>
1 Obs. gi: jfr Bures sängien, nuv. v. Uppl. sætyien. I fråga
om an ~ en hos Rudbeck jfr dock not 3 s. 153.
2 Bröllopsdikter från 1700-t. på mål från Falutrakten ha döva o. d.
Hof uppger i fähla, trätta ’13’, Göra Hasa som Kopparbergsmål (Dial.
s. 70 f.). Övre Dalmålet hade förlorat -n redan på Prytz’ tid.
[Husbymålet står mycket nära dial. omkring Falun].
3 S. 84: Så tycker mig at Swenskarne må umbära deras myckle
a. wHur kunna[!] wij wetta at en amma [en amma kanske fel f. amma]
haar bätter blod än moora". Skrijf: "hur kunne[!] wij weta om
amman är af bättre blod än Modren? eller Mooren". — Kärngami och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
