Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I SVENSK FORMLÄRA.
1 159
tens mål jfr om Norrby s. 132), studerade sedan i Västerås och
Uppsala, blev direktör för musik och sång vid universitetet i
Uppsala 1613, filos. mag. där 1617, director musices och lärare
i Västerås 1618, reste utrikes att studera musik 1619, blev
1623 lektor i grekiska i Västerås, 1625 professor och senare
director musices i Uppsala, 1630 kyrkoherde i Husby. Dessa
levnadsomständigheter tyckas ej lägga hinder i vägen för ett
antagande, att Johan Columbus talat ett mål, vars karaktär
bestämts av dialekterna i v. Uppland, från Uppsala till
Sala-trakten, och ö. Västmanland. Och det är en rimlig förmodan,
att sonen Samuel, som var sjuklig i uppväxtåren, kunnat få
sin språkform bestämd under umgänget med fadern i hemmet
och av hans undervisning, snarare än under lekarna med
bygdeungdomen i Husby. Hur det nu kan ha förhållit sig med
detta, så är det säkert, att Samuel Columbus’ språk står nära
just dessa trakters mål, och det även genom andra egenheter
än det här uppvisade bruket av artikelformerna en och n
Det vore också en tänkbar möjlighet, att denna västliga
uppländska, Uppsalaspråket, haft giltighet som lokalt
riksspråk, talspråk i präst- och ämbetsmannafamiljer, även
utanför sitt egentliga område, exempelvis i s. Dalarna eller i
andra delar av Uppland. Men några bestämda indicier för en
sådan förmodan föreligga knappast för övrigt och instanser
mot den äro bl. a. Rudbecks bruk av -an samt Hofs
uppgifter om Kopparbergsmålet (vilka icke ha avseende på
allmogedialekten) .
1 Särskilt av intresse äro drag, som avvika fr&n stockholmskan:
b. pl. på -a(r)ne, -o(r)ne: (askrijf hästarne, drängiarne, säg drängianey
hästane 84: 15) — sth. -a(r)na, -o(r)na-y b. pl. -ären t. ex. inwånaren
(jfr ovan Sparman och Uppsala-Nä& fiskaren b. pl. fiskarn b. sg.:
Uppland II s. 546) — sth. (troligen) -arna\ b. pl. föttren, händren d. v. s.
-ren blott i konsonantstammar (såsom hos Rudbeckarna), men icke
dessutom i andra stammar på obest. pl. -er {gästren o. d.), såsom hos
stockholmarna Triewald och Holmström samt hos Runius och
Lucidor (jfr ovan och Kock Sv. Lm. XV, 5 s. 35 f.); fem. -ne = ’henne*
— sth. -na (jfr s. 157) m. fi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
