Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
BENGT HESSELMAN.
konsonant 1) (i de flesta dialekter) i levissimusstavels e
(jfr Kock) 2) (i många dialekter) även i le visstavelse.
1) har inträtt i de uppsvenska målen, bl. a.. Uppland. Men
åtminstone i en stor del av Uppland uteblir däremot 2): det
visas av uppl. bundin part. mask., spindil, har v il, tröskul,
äpal, gammal m. fi. ex. Då det i Uppland allmänt heter
bon < bondinn o. d., behöver det inte förutsätta regeln 2),
utan kan förklaras som analogibildning: bondi bondinn > bondm
bondinn (genom ofullständig vokalbalans), varefter bondinn
ombildas till bondonn (jfr alla starka mask. på -önn), som
sedan försvagas till bondn > bon: jfr Vok. i och y s. 93,
Hultman, Östsv. dial. § 2, 10 (genom förbiseende står i "Vok. i
och y"- § 10). (Då det i delar av Uppland normalt heter t. ex.
skata m., b. f. skatn, med en motsättning som nog också
stundom framträder i litteraturen, är man onekligen frestad
att förklara skatn < skatann\ men fråga blir, hur det skall
förlikas med kvarståendet av a i andra fall, t. ex. äpal.)
I andra mål, t. ex. de medelsvenska — möjligen även(?)
delvis i s. Uppl. — har också 2) inträtt: så t. ex. i delar av
Sörml.: bundn, spindel, tröskel, apel, aksel (vagnsaxel); jfr min
framställning i Sveamålen s. 65 och särskilt i Uppland H s.
517. Regeln 1) gäller för Columbus’ språk. Ex.:
artikelformerna samt blijr’n, haf tfn etc. (jfr ovan s. 125); dessutom:
en lijtfn bijt 102: 16 A (adj. liten är ofta svagtonigt, jfr
Schagerström, Yätömålet s. 60), tåck’n MR 266 ("töcken én"),
för-vettn Hans. 249, förlåtn ’övergiven 5: 21 (Hrogn 36: 26 är
intet att fästa sig vid), Christndomen 1. -tfn- 10 mg A, 58:
26, förrn 1. förn 20: 25 etc., meer’n 17: 14 (jfr merndels förr
allmänt), • ärande 10: 12, 31: 23, tifnderne 43: 6, nionde 55:
27, snönde hurijt, kohlnde swart, is’nde laat, ilVnde rö m. fi.
(s. 41), gånde 31: 3 el. föregående 69: 2, sijndes 11: 14 o.
dyl., hwar ann 42: 17 etc. Jfr talformer som Småln ’Småland’
(enstavigt hos Snoilsky), se Kock a. st., Östergylln,
Väster-gylln, ä. dial. Sornde ’Sorunda’, vulg. ärnde (i Sthlm) etc.
— Jag anmärker slutligen, att artikelsynkopen förklarar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
