Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
•T. E. HYLÉN.
anclra attribut än appositioner med relativsatser. Av dessa
samordningar förekommer kombinationen infinitiv attribut
+ relativsats jämförelsevis sällan och vållar således föga
bekymmer, om man nu ens bör uppfatta följande inf ini ti ver som
attribut.
Men är det ej här en åtskillnad att göra, och som skulle göra
sig själv, ifall den ej lärdes? (Leopold, Saml. Skr. III2, 375). —
Se där en huvudsaklig proposition att göra, och som borde väckas
vid denna riksdag (Leopold, Samlaren 1889, 47). — egenskaper att ej
förakta, och som av motståndarne aldrig uppnåddes (Rääf, Ahnfelt 13).
— Man fick något att släpa på, och som alla gjorde narr av
(Heidenstam, Endymion3 46).
Lika oskyldig verkar kombinationen genitiv attribut +
relativsats, en sammanställning, som man sällan har tillfälle
att annotera, och det kan vara frågan, om samordningen
verkligen gäller attributet, det vill med andra ord säga, om
icke dessa fall snarare borde överföras till korrelatgruppen.
en skönhet ~ måste hava en slags vildhet, men som ej annat
är än ~ natur i de starkare behagen (Thorild, Valda skr. (Berg) 127).
— Den har väl sitt slags poesi, men vilken behäftas med ~ olyckan
att . . . (Almquist, Sv. Nat. Litter. 11, 299). — Äro ej hans varningar
~ snarare att anse såsom ett snillets övermod, men som ej illa
anstår en stor själ? (Geijer, Saml. Skr. II: 1, 41). — Det är hans avbild,
och som han dresserat att hetsa mot mig (Strindberg, Dödsdansen i
Saml. Romant. Dram. IV, 44).
An sällsyntare spåras samordning av ad verbattribut
och relativsats. Enda exemplet, jag liar antecknat,
igenfin-nes hos Sofia v. Knorring: "Men den gamla modern, där
borta i sängen, och som alla trodde sova" (Torparen II, 223).
Ännu ett attribut, som jag dock har svårt att inpressa
bland de vedertagna, uppträder samordnat med en relativsats
hos G. Janson: "en gosse nyss fyllda sex (år), och som
fadern kallade Oskar" (Paradiset3 141).
Lämna emellertid dessa attribut föga spår efter sig, när
det gäller samordningar med relativsatser, så förekomma
preposition- och adjektivattributen så mycket ymnigare. Vi
vända oss först till kombinationen prepositions-(och
par-titiv-)attribut + relativsats.
varelser med litet vett, och som dock ha förmögenhet att kalla
(Thorild, Samlaren 1900, 65). — En poet utan fantasi, eller som icko
förstår sin fantasi på detta sätt, är ingen poet (Atterbom, Litter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
