Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM ELLIPSBEGREPPET.
215
när Krüger1 hänför till ellips komposita såsom eng. a lean-to,
a set-to, a whip-horse (= whip), fra Vaprès-midi (ty = ’le
temps qui vient après midi’). Slutligen är synpunkten
logisk då v. der Gabelentz2 betecknar såsom elliptiskt
användandet av ett genus proximum för dess differentia specifica
t. ex. ty. Lauf i st. f. ’der Gewehrlauf’ eller ’der Lauf des
Gewehrs’.
Den logiska synpunkten, utan att dock vara närmare
preciserad, vadan dess räckvidd alltid varit obestämd och
oklar, har särskilt i äldre tider varit förhärskande i
ellipsteorien. Paul framhåller att under 16:de och 17:de
århundradena denna synpunkt drevs in absurdum. Ännu hos Becker3
finna vi en sådan orimlighet som att ett morfem kallas för
elliptiskt därför att det i egenskap av psykologiskt subjekt
ställts först i satsen och sedan upprepats av ett pronomen,
t. ex. Die Tugend sie ist kein leerer Schall; Diese Staatskunst,
wie verwlinsch’ ich sie! Det är svårt att inse vilken
måttstock här legat till grund för antagandet av ellips, men den
har säkerligen framsprungit ur ett missbruk av den logiska.
Ar den logiska synpunkten för bestämmandet av
ellipsbegreppet teoretiskt berättigad? Svaret bör bli jakande så
till vida, att det är svårt att inse varför morfemen icke kunna
betraktas med hänsyn till sin logiska fullständighet. Men
man kan ifrågasätta om denna synpunkt äger tillräckligt
vetenskapligt intresse. För vår del tro vi det icke. Ty med den
logiska måttstocken får ellipsbegreppet ett sådant omfång att
det inrymmer fenomen av så olika art och så stor lingvistisk
vikt, att de förtjäna större uppmärksamhet än den logiska
synpunkten, som i viss mån fördunklar dem. Dessa fenomen
äro de som begränsas av den psykologiska synpunkten (sup-
1 G. Krüger, Die Auslassung oder Ellipse (i Herrigs Archiv
C VIII, 1902, 269, 272.
G. v. der Gabelentz, Die Sprachwissenschaft, Leipzig 1891, 234.
3 K. F. Becker, Schulgrammatik der deutschen Sprache.
Frankfurt am Main, 1863, 371.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
