- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
219

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TILL FRÅGAN OM ELLIPSBEGREPPET.

219

en ofullständig tillämpning av denna satstyps uppdelning av
en tanke, så kunna de å andra sidan betraktas såsom
grafiskt uttryck för det inre språket, vars karaktäristikum ju är
att blott de viktigaste, vanligen de nominala elementen,
aktualiseras. Men så länge ett språk överhuvud funnits, vare sig
det tillhörde den predikativa eller den attributiva satstypen,
så länge har också det inre språket dvs. här det diskursiva
tänkandet existerat och kunnat uppenbara sin form i det yttre
språket. Under sådana förhållanden böra vi icke här tala om en
historisk typförkortning. Det samma är fallet med en sådan
satsform som jag in, hon ut, som representerar den
predikativa satstypen, men som helt visst funnits sedan dess
gryningstider och sannolikt uppenbarar dess äldsta, primitiva
form dvs. juxtaposition av nominala element utan
predikatio-nell mellanled.

Även morfem som i regel blott funktionera såsom
sats-element kunna förete historisk typförkortning. Så är fallet
med jag törs inte (gå) ut\ ’hon ska (fara, resa) dit\ Vi finna
här ett hjälpverb direkt kombinerat med ett riktningsadverb,
i det det nominala elementet utelämnats. Väl är det sant
att även denna morfemtyp kan anses såsom en avspegling av
det inre språket, men vi kunna dock här följa det historiska
förloppet. Ty oavsett att konstruktionen förutsätter
hjälpverbens existens, som utan tvivel tillhör ett relativt sent
utvecklingsstadium, så visar dock en historisk undersökning
att kombinationen hjälpverb + rörelse verb + riktningsadverb
är primär i förhållande till morfemtypen hjälpverb +
riktningsadverb. Liknande gäller om morfem såsom ’när han
(hade) somnat’, eng. ’he went to his uncles\ Dessa morfems
funktion kan icke förklaras annat än genom antagande av
en historisk förkortning av typerna hjälpverb + supinum och
genitivattribut + substantiv. Likaså ha vi att göra med
typ-förkortning av satselement i uttryck såsom ’två (biljetter),
tredje klass’, ’tre (koppar) kaffe’, ’det kostar fem (kronor) och
tjuge (öre)’, ’den tredje (dagen) i nionde (månaden). Väl kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free