Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE BIDRAG.
241
kringel-äcker, fom bara gå ut på, at den ena må wifa den andra
hwad karl ban är. Jag wil wäl intet tro, at få fkier; men
Ordet ’kringel-äcker’ har av Ernst Meyer i Sv.
Parnassen uppfattats som förmodligen = ’krumbügter’. Så
kan man givetvis återge det strax förut förekommande
’krum-slinger’, men icke ’kringel-äcker’. Detta ords första led
utgörs, såsom Böök påpekat \ av det från Västergötland och
Småland genom Rietz kända ordet ’kringel’ = krets, ring. Dess
andra led, är så vitt jag vet, ej uppklarad.
Den vedertagna härledningen av nsv. ’åska’, fsv.
’asik-kia’ osv. är ju den Ihreska: "Asikkia ~ haud dubie örtum
ducit ab As, communi Deorum nomine & ecka tränsvectio".
Rydqvist, Sv. Spr. Lag. II, 221 f. upptar denna etymologi och
hänvisar bland annat till några sydliga nejders ’äcka’
(kör-sel). Därjämte framdrar han det isl. ’ekja’ med samma
betydelse. Ordet ’ekka’ 1. ’äkka’ är i våra dialekter ännu i
dag ingalunda okänt. Enligt Rietz ha vi i Skåne, Halland
och Östergötland2 ordet ’äkka’ i betydelsen "körsla med
hästar (eller oxar), som utgöres af en frälsebonde till
herre-gården eller af en hemmansegare till kyrkoherden utan
särskild betalning". Av skåningar brukas ordet stundom även
i litteraturen. Jag hänvisar t. e. till Ossian-Nilssons Slätten,
där betfororna 1. betvagnarna kallas ’betäckor. I äldre tid
synes ordet varit mer känt än nu. Dels avser väl Ihres
’ecka’ = transvectio just ’körsel, fora’. Dels träffa vi ordet
upptaget i ett par äldre ordböcker näml. J. G. P. Möller,
1790: uÄckor ~ (Landw.) die Dienstfuhren der Bauern und
Hausleute. Sind es länge Fuhren, so heissen sie lång-äckor,
sonst stack-äckoru; samt Lindfors, 1824: "äcka ~ (prow.)
vectura gratuita præstanda ^ se fora, körsel". Ren
betydelse av ’åkning’ finna vi väl icke i dessa fall, men hur nära
den ligger visa isl. ’ütekja’ (som visserligen ur annan
synpunkt till sin betydelse är oklart) samt ’ekjuvegr* = körväg3.
1 Bomanens och prosaberättelsens historia s. 107 not.
3 Se Rietz 4 a. 8 Se Fritzner.
Språk och Stil. XI. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
