Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
RUBEN GCSON BERG.
har både hem- och husslöjd)—, framhäfva, öfvergrepp m. m.
En så gruvlig danism som begifvenhet (= händelse), annars
förefintlig bara hos författare som Sprengel, uppför SAOB helt lugnt
som "ny anv." från Fahlbeck, Sveriges adel I: 427.
Professor Bengt Lidforss, som hos Levertin finner "stilistisk
korruption", "formell hållningslöshet" och "brist på teoretisk
skolning" m. m., skriver ett med mycken danska bemängt
språk, varom man nog skulle kunna säga att det "vimlar av
osvenska vändningar", för att begagna hans eget uttryck om
Levertin, läs t. d.: "hellre än han gav avkall på sitt hjärtas
renhetskrav" (August Strindberg 60; även hos Kust Roest, d. v. s.
Sofi Elkan), "Gunnar Andersson ~ sydpolsexpeditören"
(Socialistisk journalistik 23), tillvarelsekampen (Fragment och
miniatyrer, 20), utvåfaldadt lif" (a. a. 39, jfr sjustafvad istf. -ig,
anmärkt av Lidforss hos Levertin), spetsborgerlig (a. a. 173),
"tyskar ~ sympatiska skickelser" (a. a. 177), vittigheter (a. a.
221), uppenbaring (a. a. 240). Men ännu inflytelserikare äro
naturligtvis tidningarna; när de undantagslöst nyttja
osedvanlig istf. ovanlig, utbyte istf. vinst, resultat, säkerställd istf.
tryggad, måste detta påverka de tidningsläsande författarna
mycket starkt. Jag tillåter mig här anföra två nya exempel
ur tidningarna, hämtade från original artiklar om inhemska
ämnen: "öfver hans [= Karl Staaffs] politiska gärning har det
flödat en ostanselig [= da. ustandselig] flod af smutsvatten"
(Dag. Nyhet. 12/g 1909) och "Så bar det iväg igen utför de
mot Siljan skrånande [= da. skraanende] sluttningarna" (Dagen
17/2 1909 *). Det neutrala grundlag (= grundval, underlag),
som Celander (S. o. S. VIII: 211) med rätta anser ganska
gammalt i svenskan, tyckes i tidningarna vara outrotligt; i
litteraturen dyker det upp alltifrån 1700-talets senaste år, jfr
t. d. Silverstolpes Litteraturtidning för år 1795 s. 21; Benj.
C. H. Höijers Samlade skrifter III: 302: "Detta epos är
egentliga grundlaget till all skön konst", m. fi. ställen; "bildnings-
1 ^’utför skråningen" heter det i en övers, av Cissy Millow från
engelska (Syndens lön av Lucas Målet, I: 229).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
