Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
RUBEN GCSON BERG.
mot Tyskland, tyska förhållanden och många sidor, som anses
specifikt tyska. Men den tidiga bekantskapen med
framförallt den tyska vetenskapen, resor på tyska språkområden och
slutligen den världslitterära överskådning, som de sista årens
Levertin eftersträvade, ha satt ganska många spår även i
hans språk. Uti sitt förstlingsarbete som. litteraturhistoriker,
gradualavhandlingen, som ändå hade ett franskt ämne och där
man alltså inte förvånay sig över att möta sådana gallicismer
som "en vilain" (6), remaniemanger (5, m. m.), stöter man på
sådana överraskande tyska citatord (se om termen Nordisk
familjebok IX: 39 ff.) som spätlinge (47), anklänge (90), och
wandèr- und lehrjahre (93) — tydliga minnen från hans
vetenskapliga tyska läsning. I "Konflikter" har han likaledes
citatorden "blauer montag" (s. 83) och Siegesgreishufvud (s. 141).
Även i de senare arbetena finner man åtskilliga dylika ord:
liebhaberei (som även finns halvförsvenskat till liebhaberi C XVI1:
175), lebensgrösse, einfühlung, Dunkelmänner, stundom skrivet
dunkelmän, stundom ’försvenskat’ till skuggmän, m. fi.
Det torde vara sannolikt att i omdömet om Hjalmar
Söderberg: "sannolikt ~ mindre än många förmögen af
förändring" (C XVII1: 346) ligger en germanism eller kanske hellre
germanskt upplivad arkaism1. Levertin stavar själv gemüth (C
XVI2: 125) liksom för att ånge dess tyskhet. — (Det är
likväl vanskligt att dra slutsatser av Levertins stavning —
som Rothman gör i fråga om rissla —, när han t. d. trots
sina stora franska språkkunskaper stavar bëchefärgadt
(Konflikter 130), för att endast nämna en av hans underliga
stavningar.) — Nichts- och ingenting-lära (C XVII1: 414), ogestaltbar
(C XIII: 234), det redan i svenskan mycket spridda omvandling
(C XVII1: 209, C XXI: 28), de likaledes mycket vanliga spets-
1 För enkelhetens skull använder jag samma beteckning på
Levertins arbeten som Rothman (sidorna 46 och 47). I några fall
har jag satt boktiteln, där jag haft annan upplaga än Rothman. Jag
har nyttjat 2:a uppl. av C VIII, l:a uppl. av C IX, B V, B VII,
C XIII och C VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
