- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
279

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LEVERTIN SKA DANISMER.

279

Vars och som tyckas rent av förföljda, det förra undslipper
honom bara i rent misshugg, medan däremot vilkens och vilkets
yva sig på sidorna och åstadkomma en mer än juridisk stelhet.
Exemplen överflöda: "Det är det i fransk konst oförgängliga
skede, hvilkets skulptörer äro Falconet och Clodion, hvilkets
möbelkonstnär är Riesener, hvilkets bronsciselör är Gouthière —
alla med ett förtjusande formsinne af en utsökt luftighet och
lätthet" (Lafrensen 290); "den djupa saknad, vid hvilkens slag"
(C Xni: 25), "grandet, hvilkets trånga hörselgång" (C XIII: 239),
"Belgien, hvilkets konst är så mångsidig" (Uti. konst, s. 244),
"skalden, hvilkens stycken voro af tidens eget kött och blod,
och hvilkens tirader alla poetiskt mottagliga kunde utantill"
(Uti. konst, s. 138), o. s. v.

I avgjord motsats mot dessa drag av tillkämpad bokstil
finner man flera ytterst vardagliga former, för vilka han rent
av tycks ha hyst förkärlek. Det gäller exempelvis några
stockholmska verbformer: by tit C II: 65, O V: 200, C IX: 4
(utbytit finns även i en tidningsartikel, som ej medtagits i
sammelupplagan), dykit C II: 163, strykit C II: 44, spridit
(rättat i C XVII1: 195 till spridt) och stridit (därst. s. 201
rättat till stridt), varemot löpo G III: 25 i brist på
dubblering kan anses som tryckfel. Det gäller vidare den
tydligen med avsikt genomförda användningen av ner- istf. ned-:
nerhåna C II: 53, nersatt C XVII1: 64, "nersättande
uppfattning" C IX: 40, nerskrifning C XVII1: 125, m. m. På samma
sätt är det med ihop och hop-. Normalt begagnar man sig
ju av tillsammans i flertalet fall, av ihop i några, av
sam-och samman- i de så att säga högre ss. och hop- i de så
att säga lägre orden. Levertin använder samman på
sydsvenskt sätt: "Samman äro de den mänskliga kärlekens gamla
och nya testament" C IX: 63 o. s. v., eller också ihop: "Ett
förälskadt, sinnligt behag ihop med ett fint färgsinne,
hvilkets smak" (Lafrensen 244), "Ihop med denna riktning är
det, Lafrensen bör tänkas" (därst. 280), "pessimismen,
skärskådad ihop med den moderna världsåskådningen" C XIX:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free