Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
RUBEN GCSON BERG.
147, "I hop därmed står en högst förmäten ~ tafla" (därst.
196) o. s. v. på ett sätt, som för mig klingar fullkomligt
falskt, men som tydligen var Levertin kärt och förmodligen
naturligt. I ss. härskar hop- nästan lika enväldigt: hophålla,
hophörig och hophörighet: "den ockulta hophörighet Strindberg
vill gifva fenomenen" (C XVII1: 57), hopställning, hopstämd
m. fi., där sam- eller samman- annars torde vara
ensamhär-skande. Högst vardaglig är ju formen: "det taktfulla och
lagoma användandet af det underbara" C VII: 164 (mindre
förvånansvärd hos Atterbom, Siare och Skalder I: 244: "i
lagoma (tempererade) klimater", där det utgör ett av de
många puristiska försöken).
Tvekar man redan om stilprinciperna för dylika former
bredvid varandra, blir man ännu mera undersam i fråga om
en del kontaminationer, som förefalla konstanta. En sådan
är medelsnitt: "hvad den bildade opinionen i medelsnitt
fordrade af färg och pensel" (Lafrensen 11), "en sydländsk
skönhetstyp af medelsnitt" (C XVI2: 48) — i förra fallet
skulle jag nyttjat genomsnitt, i senare medelsort; ordet
finns även i ss. medelsnittsmänniska, me delsnittsopinion,
medel-snittssvensk, medelsnittstyp och medelsnittsverk. Andra äro:
"Men hennes väninna fasthärdade [fasthöll — framhärdade] vid
sitt rymningsbeslut" (C VIII: 166) och hudfläka (Sista noveller
s. 174; hudflänga — fläka); uUtskummet från gränd och
galg-backe" (Ord och Bild 1903, s. 374); "den ställtals rent
förtjusande prosadikten" (C XVII2: 148); Ujuridiciela döds- och
pinoscenerna" (Ord och Bild 1903, s. 426). I andra fall har
det tydligen varit en blandning av brådska och vardagligt
uttryckssätt, som fått råda. Om det ligger urskuldande
poetisk frihet i det från "Folket i Nifelhem" bekanta
tjäna längtan som tärer dem
troget som präst- och prästinnor
med sin felaktiga och underliga ordgruppsböjning, så är
likväl denna böjning representerad av många andra exempel:
hemskt sig ter mot svarta himlar
gam och gladas följeskap. (Kristi stridsmän);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
