Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 HILDING CELANDER.
härutinnan lämnar utgivaren lastarenom rum, genom
godtyckligheter och felaktigheter.
Herkules vers 124 ff. återgives i Översikten (del I s.
87 f.) sålunda:
Bort med papper och bläck, bort böcker, cirklar och pennor!
Skulle du smitta din hand, din’ adlige, mjölkvite finger?
Skulle de fläckjas i bläck, huru ville du frustugun vittja?
Grepe du en under kinn eller komme vid hals eller handen,
fy! skulle bliva din tack! Vad skulle full systrarna säja:
MSudle sig skrivar uti sitt bläck, låt klerker och djäknar
möda sig i sin bok, lev mätare cirklar och siffror!
Du är av ädlare blod, din ätt det skulle vanära".
Genom anföringstecknet omkring vers 129—131 betecknar
alltså Steffen dessa rader som "systrarnas" tal. Detta ,är
emellertid uppenbart orätt. Originalupplagans interpunktion
har intet motsvarande. Rad 128 skrives där:
Pfuy! skulle blifwa tijn tack; hwad skulle full Systrarne
säya?
De följande raderna äro utan tvivel lagda direkt i Fru Lustas
mun, deras innehåll ansluter sig ju till de föregående rad. 125
—126 och de bilda en stegrad avslutning av denna passus i
hennes tal. Anföringstecknet i Översikten bör alltså bort1.
Mera tvivelaktigt är, hur följande ställe i Atis och
Camilla bör interpunkteras (I s. 235):
"Nu ljungar solen fram, och världen sig förnyar.
Den svala nattens dagg, som sig till blomstren sänkt,
har på de späda blad en mängd av pärlor stänkt;
det höjda ljusets glans från bergens toppar faller,
och solens spridda guld sig blandar med kristaller.
Man himlabågens färg kring fälten stråla ser,
var blomma ur sin kalk åt fjäriln nektar ger.
En samlad balsam sprids att sig med luften blanda
och förs i virvlar kring av ^morgonvädrens anda".
Frågan är, huru raden "man himlabågens färg kring
fälten stråla ser" rätteligen skall uppfattas. Läsebokens
1 För kuriositetens skull må här anföras, huru en av dessa
rader blivit misshandlad i en annan läsebok, Emil Hildebrands (2 uppl.
s. 80) genom oriktig interpunktion: "Lät clerker och diäknar
möda sig i sin bok, lef mätare, cirklar ochcifror!"
Sammastädes talas om: "rådjur och hindar af hull, svanhvita och
lena som ullen"!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
