- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Elfte årgången. 1911 /
300

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

HILDING CELANDER.

Synnerligen fatal är interpunkteringen av de Lidnerska

verserna (II s. 269 r. 9—10):

Den marmor känsla får, uppå hvars häll hon vilar;
själv känslolös och stum, den häpne maken ilar . .

I denna gestalt är ju stället mera än meningslöst.
"Känslolös och stum" skulle — i denna situation — utsägas om
"den häpne maken"! Orden ansluta sig naturligtvis till det
fö regående ("hon") och bilda en äkta Lidnersk antites. I
originalupplagan av Lidners Samlade arbeten (1788) står också:

Det marmor känsla får uppå hvars häll hon hvilar,
Sjelf känslolös och stum — den häpne. Maken ilar . . .

Ett oriktigt insatt eller tvärtom ett utelämnat komma är
tillräckligt för att fördärva meningen på flera ställen. Så del
I s. 62 str. 4 r. 4 och strof 5 r. 8. (Riktigt kommaterat i
Noreen-Meyer’s Valda stycken!) Likaså i Lucidors "I män
av höga sinnen", str. 3 r. 1 och str. 4 r. 4—5. (Riktigt hos
Noreen-Meyer.) — En konstruktion som utgivaren tydligen
har missförstått, efter vad kommateringen utvisar, är denna
från Argus (del I s. 178 r. 6—7): "vartill, sedan
förfar en heten kom". Se härom Vitterhetssamfundets utgåva,
anmärkningen till s. 13 r. 22—23. —Stagnelius’ Vällustens
förakt strof 2 återgives så (III s. 192):

Må andra livets fröjder

i skummande pokalen

med iver söka i ditt tempel, Fröja!

Meningen fordrar här ett komma i 3:dje raden, efter söka;
här talas om två skilda ting.

På ett ställe överraskas man av att utgivaren tycks ha
bevarat en del av egendomligheterna i författarens
ursprungliga interpunktion. Det är i Lidners Spastaras död, där
onekligen också det rikliga användandet av tecknen — och . . .
nödvändigt hör med till satsernas oroliga, ständigt avbrutna
byggnad. Någon konsekvens i återgivandet härav är dock
omöjlig att upptäcka; ibland få dessa Lidnerska skiljetecken
stå kvar, ibland inte — utan någon synbar regel.

1 Den oriktiga kommateringen finnes redan hos Bjursten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1911/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free