Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURÖGON I BILDLIG ANVÄNDNING OM MÄNNISKOÖGON. 5
slöa och undrande blickar efter den smärte ynglingen" (22).
Hallström, Döda fallet 48: "Drängen hade ett brunt, bredt
och kantigt ansikte med mörka ögon, nästan utan hvita,
liksom ett djurs" (23). Detta sista citat är det enda jag
funnit med en allmän djurögonbild av rent fysisk innebörd —
i alla de förut anförda (möjligen med undantag av cit. 20)
har bilden avsett uttrycket.
Jag övergår nu till från speciella djur hämtade
ögonbil-der och tar först de s. k. husdjuren.
Hundögon äro mycket vanliga i litteraturens
människo-fysionomi. Man kan bland dem särskilja två huvudgrupper,
nämligen dels goda (vackra, trofasta, undergivna; bedjande
— stundom med en viss föraktlig bibetydelse) och dels onda
eller åtminstone icke vänliga ögon (skarpa, misstänksamma,
arga, lömska; lystna). Till den förra gruppen höra följande
citat:
H. Berger, Paus 41: "Hans röda, rinnande ögon försökte
blicka hundtrogen tillgifvenhet för Löfqvist" (24); Id., Drömlandet,
138: "Ögonen hade hundblick och kunde för öfrigt ha varit vackra,
om de ej simmat i ett mjölkliknande spad44 (25); Id., Ysail, B4: "Det
var egentligen ett godmodigt utseende med hundögon och grånad
mustasch" (26); H. Johnsson, Göingar 69: "Ett svart helskägg
och ett par ögon, gudmodiga och trohjärtade som en hunds" (27);
J. Nordling, Det evigt kvinnliga, 117: "Den stackars Eriksson . ..
ser upp på Kerstin med sina blå, vattniga ögon, trogna och
beundrande som en pudels4 (28); Annie Qviding Åkerhielm, Riktiga
människor, 36: "Hennes argument framkallade verkliga tårar af
smärta i de bruna hundögonen" (29); ib. 101: "Han hade kvar de
stora, bruna hundögonen, hvilkas hängifna blick alltid väckt hos
henne en vibration af ömhet" (30) och ib. 104: "Änkefru
Al-bom hade samma stora, bruna hundögon som sonen" (31); E.
Waller, Kyrkoherden i Östervik, 139: "Hans breda, hvardagliga drag
adlades af ögonen, ett par sådana där vackra hundögon, i hvilka
man läser trohet, ödmjuk tillgifvenhet" etc. (32); Ma th. Roos,
Hvit ]jung 130: "Hon såg den rörande tillgifna blick, snarlik en
hunds, han fäste på henne, då hans bättre jag vaknade" (33) och ib.
367 om en annan: "Hon såg oupphörligt framför sig Eskils
undrande, sorgsna blick; den liknade det stumma vädjandet hos en
trofast hund, som man visar ifrån sig" (34); A. Lundegård,
Stru-ensee, I, 73: "Hans trofasta, bruna ögon riktas mot vännen ined ett
bekymradt uttryck, som på samma gång har en hunds beundrande
tillgifvenhet* (35) och ib. 92: "Hvarför skulle icke också en minister
hålla sig med en vän, i hvars trofasta hundögon lian får liisa idel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
