Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ÅKE W:SON MUNTHE.
motsvarighet i andra språk till denna hos oss så vanliga fras
har jag ej lyckats finna. Dock citerar Wän der ur Franck:
"Er sihet als ein ochs der dem fleyschhawer entrunnen ist".
Annars har W and er: "Er gafft mich an wie die Kuh das
neue Thor", "Jemanden ansehen wie die Kuh das Grüne Thor"
m. fi. dylika, och likaså i danskan: "Glo paa én som en ko
paa en ny dør" (Mau).
I detta sammanhang är också att erinra om verbet ’tjura’
och adj. ’tjurig’, för så vitt de användas om ögon eller
blickar såsom hos Ossian-Nilsson, Havet 56: "Blicken ömsom
tjurade och blinkade" (108), Id., Barbarskogen 132: "En viss
omedgörlig envishet, som tjurade i de rusiga pupillerna" (109);
Öberg, Det st. kontoret, 52: "Tjuriga, utstående, black a
ögonklot" (110). Emellertid torde det vara ganska ovisst, om
dessa ord verkligen äro äkta avledningar av (djuret) ’tjur’,
ehuru det nog är otvivelaktigt, att de nu allmänt uppfattas
såsom sådana
Koögon, stora, stela, äro mindre vanliga i litteraturen.
Öberg, Storsträjk, 106, om en piga från landet: "Tror du hon
blev blyg? Sällan. Hon bara glodde som en ko" (111); E. Didring,
Kronans kaka, 27: "Hon hade likadana stora, kupiga ögonlock och
drömmande koögon" (112); Chr. Nilsson, Två kvinnor, 53: "Sven
Ols Annas koögon blefvo som tallrikar af pur kärlek" (113); E.
Alil-gren, Pengar, 204, om en ful stallknekt: "Ögon som en ko, näsa
som en knytnäfve" (114).
Härtill må erinras om det på oss sena tiders barn något
egendomligt verkande gr. boopis, som av Homerus särskilt
användes om Hera (av Pindarus om Harmonia) och som hos
oss regelbundet tycks återges med ’koögd’, liksom på da. med
1 Måhända sammanhänga de (liksom det egendomliga ordet
’tjurhålla’) på något sätt med de från ty. ’stier’ (tjur) skilda ty. ’stier’
(stel, styv), ’stierig*, ’stieren’, som av Kluge sammanföras med ’starr’,
*star’ m. fi. Om ’stjur’, ’stjura’ finnas eller funnits i sv. mål vet jag
ej, men i no. finnas ’skjur’, ’sjur’ = styv, stel (Aasen) och vb. ’stjora’
(Ross: "Han stou o sjoura sum æn ann sjap" — och Boss förklarar
’stjora’ eg. = "være el. danne en stjore el. stjor = stilk el. liden
stämme el. kvist, som stikker stivt frem"). En omtydning av ett sv.
*stjur o. s. v. till ’tjur’ vore nu kanske icke otänkbar. Men detta
må etymologerna utreda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
