- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tolfte årgången. 1912 /
11

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DJURÖGON I BILDLIG ANVÄNDNJ NG OM MÄNNISKOÖGON. 11

’kvieøjet’ (det gr. ßoD^ är i själva verket fem., då könet ej
bestämt skall angivas). Däremot har ty. här ’ochsenäugig’
(Schiller* om Juno: "Die hässliche mit ihrén Ochsenaugen’)
och eng. ’oxeyed’.

I Spegels Gudz Werck och Hwila, 1705, förekommer
p. 139: "Gapa medh stinna ögon . . . som koo på
Wäder-qwarnen" (115). Frasen ’gapa som kon på väderkvarnen’,
som f. ö. också finns i ty. och da., synes annars ej ha
vunnit vidare spridning hos oss. Topelius, Stjernornas
kungabarn III, 1899, p. 78, har en variant med en ’so’: "Mina
skrifvare gapa på slikt som son på väderkvarnen" (116),
vartill jfr Mont-Louis, Fransyska Språkets fullk. prydnad, 1739,
p. 294: "Han förstår sig derpå som suggan på wäderqvarnen",
för hvilken senare fras jag har åtskilliga andra sv. citat (även
sådana, där ’suggan’ ersattes av andra djur) och som hänger
tillsammans med den synnerligen talrika grupp av fraser, som
går tillbaka till den urgamla asinus-ad-lyram-typen.

För kalvögon har jag blott antecknat ett enda citat ur
C. F. Dahlgren, Saml. skr., 4 p. 197: "Ögonen liknade mera
kalf- än människoögon" (117). Även fårögon äro mindre vanliga.

Harald Wägner, Begrafningen, Idun 1912, n:o 10, p. 154:
"De båda flickorna, Aurora och Märta, stirrade förskrämda och
får«-ögda framför sig" (118); Ossian-Nilsson, Asketer, 124:
"Ogonseg-menten hade detta milda, bruna fårleende, som skiljer
genomsnittsmänniskans blick från de öfriga djurens, från t. ex. kornas mera
melankoliska" (119) och ib. 125 om samma individ: "Hans ögon
syntes härute ännu uttryckslösare än vanligt, det milda fårleendet mötte
endast i urvattnad grad" (120); C. Lindegren, Den blinde älskaren
I öv.), Saml. arb., 1805—07, I p. 219: "Kornetten med sina begge
stora fårögon " (121); Kotzebue, Den Orthenburgska familjens
lidande, öv. av. Gr. Eurén, 1793 — 4, I, 54: "Han var en man omkring
fyratio år, smal och väl växt, hade ett par stora fårögon ..." (122).

Bockögon äro likaledes sälL^nta. Bondeson, I Glimminge
o. Kröplinge, 125: "Ögon hade han som en getabock, så stora
och stela sutto de i skallen" (123); Bellman, Fredmans sång
n:o 51, med till synes annan innebörd: "Pirrögd som en bock"
(124), jfr nedan utter’ cit. 189.

Ett unikt getöga har 1\ A. Lindholm, Hos lappbönder,
143: "Och så skall du emellanåt kasta ett getöga på fästmön"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1912/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free