Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ERLAND HJÄRNE
varandra inne i raden. Som exempel må anföras första
strofen ur psalmen O Jesu Christ som mandom togh och
femte ur O Herre gudli aff himmelrich:
O Jesu Christ som mandom togh /
j reena iomfru liffue /
kerleken han tich thör til drogh /
wort hopp wille tu bliffue /
tu sågh wår synd och stora nödh /
at oss stod fore en ewig dödh /
heluetit stodh oss öppet.
Wij haffuom lenge farit will /
ty inghen haffuer oss wactat /
och dieflen gaff ther rådhen til /
ath gudz ordh wardt förachtat /
then för oss gick war blind som wij /
och kunde icke wäghen see /
ther aff moste wij falla.
Tydligen kunde det mycket väl hända, även när ett
regelrätt rytmiskt schema med bestämt stavelseantal alldeles
otvetydigt föresvävade skalden, att medeltidsversens frihet i
fråga om höjningarnas plats och sänkningsstavelsernas antal
då och då gick igen inom vissa gränser. Naturligtvis låter
det alltid tänka sig som en abstrakt möjlighet, att i den här
behandlade diktens ursprungliga form schemat för en gångs
skull blivit undantagslöst genomfört. För ett sådant
antagande skulle man dock svårligen kunna anföra något verkligt
skäl. Man skulle t. ex. icke gärna kunna hänvisa till den
skärpta uppmärksamhet och omsorg, som det trokeiska
schemat föranlett. När de första sporadiska försöken till
regelbundet rytmiserad vers gjordes, var man ju ej förtrognare
med jamberna, om också dessa sedermera blevo mera
använda; den större svårighet, varmed det svenska
språkmaterialet anses foga sig efter ett trokeiskt schema1, kunde ju
f. ö. tänkas leda till motsatt resultat, jämförelsevis talrika
avvikelser, såsom också fallet är med Olaus Petris enda
trokeiska psalm.
eller också endast genom taktslagets inträffande på dess första i st.
f. på dess andra stavelse:
man scall thet göra gudh oss bödh /
hielpa wor nesta j haas nödh /
(Citaterna äro, liksom de i texten införda, hämtade från Klemmings
avtryck av 1530 års psalmbok. Ur en antecknares samlingar, 190—192).
1 Beckman, Grunddragen af den svenska versläran, 59, 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
