Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMT0NH UNDRAT A LSDIKTEN OM VÄRLDENS FÅFÄNGLIGHET. 41
Icke heller som trokeisk är nämligen vår dikt så
ensamstående. Även andra tidiga försök till genomförande av
denna rytm kunna anföras. Jag tänker då mindre på den
till form och innöhåll alldeles isolerade och säkerligen föga
kända medeltidsdikten om Pluto och Proserpina,1 än på den
ovannämnda psalmen, vars båda första strofer lyda så:
Jesus Christus är wor helsa /
som oss alla wille frelsa /
ined sin pine och bittra döclh /
frelste han oss af dödzens nödh.
ath wij honom ey förgäte /
gaff han oss en spijss at äte /
vnder brödh lekamen sin /
gaff oss dricka sin blodh i ivijn2.
Ännu bättre lämpa sig kanske till jämförelse med
fåfänglig-lietsdikten de i K. Bibliotekets visbok i 16:o förekommande
försvenskningarna av de latinska medeltidssångerna In vernali
tempore3 och Ecce novum gauäium*. Som prov må anföras
begynnelsestroferna:
Frögde sigh all creatur
Hwart vthi sitt sinne
Ware gladh vthi sin boo
Både vth och inne
Ty lorden bär nu rijkeligh
Trän i skogen innerligh
Knåppas och vprinne
Blåmstreth vthi sin fegringh står
Wexer och så gräset groor
Ty wij må nu finne.
Eija hwadh för gliidi ny
Eija hwadh för wnder
Hendt hafucr vthi war hy
I thenna werldzens stunda
Iungfrun föda kunde
Wthan meen then stunde
Son och hielte blijdh:
See Naturen liöghe
Sitt hiwll månde böyhe
Iungfrun födha kunde
Gudz son vthan meen.
I dessa dikter är ju strävan efter regelbunden trokeisk
gång alldeles omisskännelig. Likafullt erbjuda de mer eller
mindre talrika prov på samma slags avvikelser, som utmärka
de olika texterna av fåfänglighetsdikten. Med dessa
paralleller för ögonen förefaller ett antagande om ursprungligen
undantagslöst genomförd regelrätt rytm i denna dikt icke
tillräckligt sannolikt för att läggas till grund för ett rekonstruk-
1 Publicerad av Schück i Samlaren 1885, 65—67. Jfr Lampa,
Strofformer i svensk medeltidsdiktning (Nordiska studier), 40(J.
2 Klemming, a. a. 197.
3 1500- och 1600-talens visböcker II, 87 f.
4 A. a., 88 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
