Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
EIILAND HJÄUNE.
tionsförsök. Om man också kan medge, att den vittnar om
alldeles särskild metrisk talang, synes det i hög grad troligt,
att även den från början haft sin beskärda del av smärre
oregelbundenheter. Man har tydligen här att göra med en
hel grupp av metriska produkter, vilkas formgivning i det
stora hela bestämts av regelbundna schemata, som dock vid
tillämpningen emellanåt kommit till korta för inflytelser från
en äldre och medgörligare metrik. Och dessa inflytelser
komma till synes lika väl i tryckta som i handskrivna
dikter; i olika uppteckningar av samma dikt ta de på ena
stället igen det utrymme, som de uppgivit på det andra.
Lämpligare än att uppfatta oregelbundenheterna över lag som
försämringar av en ursprunglig fullt regelbunden text, vilken som
sådan skulle sakna motstycke, torde det nämligen vara att i
de särskilda uppteckningarna se skiftande uttryck för samma
något friare metrik, som sannolikt från början gjort sig gällande.
När det gäller dikter, som tillhöra denna
övergångsformation, blir det således omöjligt att i de enskilda fallen
ge de metriskt korrektare läsarterna såsom sådana bestämt
företräde; en dylik läsart kan mycket väl tänkas ha
tillkommit senare vare sig genom avsiktlig förbättring1 eller
tilläventyrs rent tillfälligt. Att förkasta läsarter med upptakt finns
så mycket mindre skäl, som sådan emellanåt förekommer även
i det latinska originalet till vår dikt2.
1 När en av de förkortade uttalsformer, som av v. Friesen antas
på metriska grunder, verkligen fått skriftligt uttryck i den tryckta
versionen 6 str. 5 r. 5 (taar i st. f. tager), får emellertid detta ej
uppfattas vare sig som ursprunglig läsart eller som rytmisk förbättring.
Den revision, för vilken denna version tydligen även i metriskt
avseende varit föremål, har nämligen icke åsyftat fullständigt
genomförande av det trokeiska schemat utan snarare skett efter en strängt
syllabisk princip (jfr Sylwan, a. a., 19). Övertaliga stavelser
förekomma således ej vare sig som upptakt eller inne i versen; däremot
äro fallen av sammanstötande höjningar snarast vanligare än i övriga
texter (jfr avtrycket längre fram). Dessutom förekomma rimförbättringar.
2 Naturligtvis måste sådana oregelbundenheter, som inverka på
höjningarnas antal eller på rimordens överensstämmelse ifråga om
antalet stavelser, med visshet anses bero på textkorruption.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
