Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMT0NH UNDRAT A LSDIKTEN OM VÄRLDENS FÅFÄNGLIGHET. 45
skrivning ur minnet genom något slags attraktion från
rimordet i r. 8 kommit att ersätta ett ursprungligt äng de (av
lin g a) \ trängde, kränkte2 el. dyl. Att rimordens plats
förväxlas, så att ett ursprungligen senare anteciperas och i följd
därav dubieras, om sammanhanget ej tillåter det tidigare
rimordets inträde på det senare stället, torde vara ett ganska
vanligt minnesfel, när en dikt läres utantill, och inträffar nog
emellanåt även vid avskrivning efter föreliggande text. Ett
exempel på textkorruption i sammanhang med rimdubblering
anföres längre ned under str. 4 r. 7 (hämtat från 7). På
analogt sätt kan mykin nödh i str. 3 r. 1 tänkas ha inträtt
för mykit snödh. Af kan ju likaväl ha inträtt för och som
tvärtom och har väl då bidragit till antecipationen av nÖdli.
Adj. snöd har kanske oftast, när det användes om personer,
en moraliskt klandrande innebörd, medan det här endast kan
antagas ge uttryck åt en föraktlig medömkan, ’eländig’, ’usel’,
något starkare är armer (jfr L: dic miser homunciile).
Grundbetydelsen ’bar’, ’blottad’ lägger dock intet hinder i vägen.
Spegel (Glossarium) översätter snödh med egenus, inops, nudus;
Sahlstedt (Sv. ordb.) återger det med vanns, vilis. Ungefär
samma betydelse som här föreligger väl i den svenska
översättningen av Ecce novum gaudium:
Eij kunde war mttldh arm och snödh
Meera sig vphöga
Enn Gudi lijk at seiias etc.3.
1 Therföre sij / iagh skal vpweckia itt folck offuer idher aff
Israels hws / sägher HERREN Gudh Zebaoth / thet skal ängia idher
ifrå thet rwmet ther man gåår til Hemath in til Pijlträä becken (GYB,
Amos, VI, slutet). — Ännu Weste, Sv. o. Fr. Lexic. (1807) känner
ämja som ett mindre brukligt ord med betydelsen ’klämma’, ’tränga’.
2 Gudhi thäkkis them kränkya met sotli (1455; cit. hos
Söderwall). Sorgen kränker Hennes Maj:t (Edv. Ehrensten i brev till M.
G. De la Gardie 17 febr. 1660, cit. hos Carlson, Sv. hist. und.
konungarne af pfalz, huset, II, 121 n. 1). Sorg i hiertana kränker,
Ords. 12: 25, förklaras av Büchner (Concordans 1754): "med
bedröfvelse plåga".
3 löOO- och 1600-talets visböcker, II, 89.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
