Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om vokalallitterationen och dess förklaring.
Den i forngerraansk poesi som regelbundet rim
förekommande allitterationen brukar delas i konsonant- och
vokal-allitteration. Vid den senare rimma, plägar man säga, alla
vokaler sinsemellan.
Bägge arterna benämnas ofta fornrim. Menar man alltså,
att allitteration icke förekommer i de moderna språken ?
Tydligen ej, vad konsonantallitterationen beträffar. Denna är ju
i t. ex. nysvensk poesi icke så sällsynt. Men hur är det
med den vokaliska allitterationen? Finnes den i de
moderna germanska språken? Av Beckman (Grunddragen af
den svenska versläran), Noreen (Spridda Studier I, sid. 59)
och Munthe (Språkrim, i Ord och Bild, 1894) erkännes
detta utan vidare. Den sistnämnde anmärker blott1, att den
vokaliska allitterationen är "af betydligt svagare verkan än den
konsonantiska och äfven ojämförligt mycket sällsyntare i
språket". Risberg (Den svenska versens teori) däremot ger på
den uppställda frågan inget riktigt svar. Han säger endast2,
att den fornnordiska vokalallitterationen efterbildats i svensk
vers liksom den konsonantiska. Men om denna efterbildade
vokalallitteration enligt hans mening är en verklig
allitteration, d. v. s. en allitteration för örat, ej blott för ögat, få
vi icke veta.
Ruben G:son Berg (Yersifikatoriska synpunkter, Språk
1 anf. arb. sid. 104.
2 anf. arb. II, sid. 219, not 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
