Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
OLOF GJEliDMAN.
något är, skall jag nu övergå till frågan: vad fordras för att
vokalallitteration skall anses föreligga?
Till underlag för min undersökning lägger jag
Beckmans definition på allitteration1: "Uddrim eller
allitteration, som innebär likhet mellan 3) uddljuden i 4) närstående
2) starktryckiga stafvelser", och behandlar denna definitions
fordringar i den ordning de av mig ditsatta siffrorna ånge.
Berg2 och Risberg8 fordra, att de ljud, som skola
allit-terera, äro identiska. För vokalallitterationens vidkommande
är denna fordran alldeles för sträng, om man icke fattar
vokalerna såsom blott art-variationer av ett och samma ljud
(jfr ovan). Om man till vokalen räknar även dess ingress,
kan man ännu mindre, som vi skola se, fordra identitet
mellan de allittererande vokalerna. Identitet ha vi lika litet vid
konsonantisk allitteration. I sitta : sucka äro de allittererande
konsonanterna icke identiska. I ryskan allitterera utan
svårighet muljerade konsonanter med sina motsvarande
icke-mul-jerade. Att identitet icke heller fordrades i den
forngerman-ska poesin framhåller Sievers 4. Vi måste således ifråga om
allitterationen instämma i vad Risberg själv säger om
"slutrimmet"5: "Krafvet på ljudens identitet i rimmet är ej
absolut." Ja, jag skulle vilja påstå, att om de allittererande
ljuden äro identiska, så hava vi oftast icke längre att göra
med allitteration (jfr nedan). Beckman har (se def.) i
stället för "identitet" uttrycket ljudlikhet. Detta är alldeles
för allmänt; mellan f och v råder ljudlikhet t. ex. Själv
skulle jag vilja formulera villkoret så: för att två eller flera
ljud skola kunna allitterera med varandra fordras, att de i
fråga om den akustiska effekten av alla de vid dem
verksamma 1 judbildande organens artikulation äro identiska
eller snarlika (= mycket lika; ordet tycks också
förekomma i betydelsen något litet lika).
1 anf. arb. sid. 105. 2 anf. arb. sid. 65.
anf. arb. IT, sid. 218. 4 Altgermanischc Metrik.
5 anf. arb. II, sid. 223.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
