Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM V O Iv A L A L LI TT E KATIONEN OCH DESS FÖRKLARING.
69
För att nu sådana till en viss allitteration möjliga ljud
verkligen skola allitterera fordras, att do så kraftigt afficiera
öra och intellekt, att det lika och gemensamma hos dem
uppmärksammas och de därigenom bindas samman med varandra.
För att så skall ske fordras enligt Beckman (hans def.),
att de allittererbara ljuden stå i starktryckiga stavelser. Att
detta icke är behövligt ifråga om konsonantisk allitteration
visa denna allitteration hos Fröding, "Ett gammalt förmak":
Ett gammalt skfip af masurbjörk
med tung skulptur, massiv och mörk;
latinets "quod fortunatum, felix, faustumque sit"; franskans
"promettro monts et merveilles" eller "à tort et à travers";
spanskans "sin fuste ni fundamento" 1 o. d. I äldre
germansk poesi rimma likaledes ibland icke starktryckiga
konsonanter med starktryckiga. Det är nog detta, som gjort,
att som Bråte påpekar i "Fornnordisk metrik" (sid. 30),
Hattatal föreskriver, att vid konsonantisk allitteration samma
konsonant som de i den avsedda allitterationen ingående
konsonanterna icke får förekomma inom allitterationssystemet och vid
vokalisk blott av trycksvaga ord. Vad vokalallitterationen
beträffar, få vi väl säga: "Uddljudande vokaler i trycksvag
stavelse allitterera icke." (Jfr Hattatals ord.) ’Arm och
’eländig allitterera, ’arm och e’lä ndig(’?).
Beckmans definition fordrar vidare, att de allittererbara
ljuden skola vara uddljud i sina stavelser. Ehuru jag här
endast har att behandla deri vokala allitterationen, skall jag
av anledning som senare blir tydlig till en början blott sätta
ifråga, om de allittererande konsonanterna måste vara
udd-ljudande. En rysk skald Balmont har roat sig med att skriva
en dikt på 33 — eller om man så vill 31 — ord, i vilka icke
mindre än 4 slutrim och 25 fullgoda konsonantallitterationer
förekomma. En av diktens verser lyder i grov svensk
beteckning:
Bliska bura; vbérik bjiVtsa.
1 Jfr Munthe, anf. arb. sid 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
