Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VOKALA L LI TT E R A TIO N E N OCH DESS FÖRKLARING. 73
Som förut antytts är knacklaut den enda av
vokalingresserna, som nämnvärt skulle kunna inverka störande på
vokalallitterationen. Det blir därför endast knacklaut jag i
det följande kommer att ta hänsyn till. För
bekvämlighetens skull återger jag knacklaut med 5 framför vokalen,
medan den vanliga ingressen i svenskan, clear beginning,
lämnas obetecknad.
Allitterera i svenskan 5alla ulvar? Svaret torde icke
kunna bli annat än ja. Varpå beror då detta?
Vokalallitterationen par préférence i svenskan är ju alla ulvar. Hur
kan då ’alla (där det första a föregås av konsonanten
knacklaut) allitterera med ulvar. Jag erinrar om b-allitterationen
vberik i det ryska exemplet. I ’alla ulvar ha vi en
motsvarighet därtill. Denna allitterations möjlighet beror därpå,
att en svensk i vissa fall, då han hör ett knacklaut,
abstra-herar från detta. Detta möjliggöres därav, att knacklaut i
sig själv är ganska svagt och dessutom förlorar mycket i
hörbarhet genom sin närhet till den ögonblickligt följande
vokalen. Därtill kommer, att knacklaut kan i samma ord
växla med den vanligare pertonerade vokalingressen. Allt
detta gör, att örat icke fäster sig vid knacklaut, för så vitt
det icke uppträder på "olagligt" ställe. För mig är detta
icke fallet vid ’alla ulvar. Detta uttryck är därför för mig
fullgod allitteration. Alla ’ulvar däremot Jiör jag visserligen
som vokalallitteration, men icke fullgod sådan, detta tydligen
därför att mitt öra icke är vant vid att höra knacklaut i
sådan ställning, varför det drar min uppmärksamhet till sig
och gör det svårt för mig att fästa mig vid det lika och
gemensamma hos de båda vokalerna. Fullgod
vokalallitteration åter är för mig t. ex. en ulv tjöt, ilsket och länge.
Om en tysk, för vilken exempelvis ’alle ’Ochsen är
vokalallitterationen par préférence, skulle uppfatta ’alle Ochsen
som allitteration, vet jag ej säkert. Men om han gjorde det,
vilket jag tar för avgjort, torde den för honom vara långt
ifrån så god vokalisk allitteration som ’alle ’Ochsen. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
