Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
OLOF GJEliDMAN.
tysk "märker" naturligtvis mest knacklaut (som i hans språk
icke "godtyckligt" växlar med pertonerad vokalingress såsom
ingress till tryckstark vokal), då han icke hör det, där han
väntar det. I "alle Och sen" väntar han det både före a
och o; kommer det då icke på senare stället, förvirras hans
"öra", och det blir svårare för honom att fästa sig vid att
vokalerna, trots det strejkande knacklaut, ha något gemensamt.
Av skäl, som nyss nämnts, torde en genomsnittssvensk,
som finge höra en allitteration som 3alla ’ulvar icke alls
uppmärksamma det för a och u gemensamma utan blott
fastna för det för honom ovanliga: knacklaut som
vokalingress i bägge dessa ord. För honom bleve denna
allitteration alltså rent konsonantisk, medan den motsvarande
’alle ’Ochsen för en tysk alldeles säkert är mer vokalisk
än konsonantisk. I ’åka fick ’ingen torde däremot
knacklaut kunna förekomma som vokalingress till både å och i
utan att därför allitterationen för ett svenskt öra upphör att
vara rent vokalisk.
Att allittererbara vokaler i svenskan kunna enbart
vokal aili tte rera, även om de alla föregås av knacklaut, beror
alltså, som vi se, därpå, att den svenska vokalallitterationen
oftast är rent vokalisk och att knacklaut i vissa ställningar
kan föregå eller icke föregå en vokal utan att örat
uppmärksammar detta.
Det fjärde och sista villkor Beckman uppställer för
allitterationen är, att do allittererbara ljuden skola vara
närstående. Hur nära de skola stå för att enligt hans mening
vara närstående, vet jag icke, men helt säkert anser han ej
villkoret "närstående" obehövligt, eftersom han som sagt
använder det i sin definition. Men då, som Berg framhållit \
närstående är ett ganska tänjbart begrepp, synes
Beckmans. upptagande och bibehållande av det som villkor för
allitteration, utan att närmare ånge, vad det innebär, rätt
olämpligt. För egen del anser jag, att exempelvis de ljud,
1 anf. arb. sid. 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
