Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
OLOF GJEliDMAN.
Att allittorerbara ljud kunna allitterera med varandra på
så stort avstånd som nu dels visats, dels antytts, har skilda
orsaker, på vilka jag här icke kan ingå. En del äro dock
redan ovan angivna.
Min ovanstående lilla undersökning av villkoren för att
allittererbara ljud verkligen skola allitterera hoppas jag har
klart belyst det vanskliga i att uppställa sådana. Beckmans
äro som vi sett alldeles för stränga. Däremot är det ju lätt
att påvisa, vad som behövs för att en allitteration skall vara
stark. Jag skall här ånge det viktigaste därav.
En allitteration är stark, om det för de allittererande
ljuden lika och gemensamma i sig själv är mycket hörbart
och ej nämnvärt försvagas genom resonans, om flera sådana
allittererbara ljud samverka, om stavelserna, i vilka de stå
äro starka, om de allittererande ljuden själva ha en
"välbe-lägen" plats, om deras stavelser också ha det1, om
allitterationen sträcker sig över många tätt på varandra följande ord
o. s. v.
En för allitteration viktig faktor, som man också har att
ta tillbörlig hänsyn till, är sinnet för allitteration. Hos
do forngermanska folken, vilkas viktigaste rim allitterationen var
och vilkas öra därför givetvis var känsligare för allitteration
överhuvud, måste den vokala allitterationen trots sin
svaghet på grund av detta sinne för allitteration ha gjort sig
mycket mer gällande än nu för tiden, då uddrimmet —
framför allt det vokaliska men även det konsonantiska — såsom
avsiktligt stilistiskt och rytmiskt medel spelar en mycket
obetydlig roll, jämfört med det forngermanska. Att känslan även
för vokalallitterationen bland "folket" dock ej ens nu är
fullständigt död tyckes mig framgå av ett fall som detta. Då
jag för någon tid sedan frågade en arbetare, vilket som lät
bättre: ånga strör : utanför eller vardagsbröd : överflöd,
så svarade han: "Ånga strör : utanför". På min fråga: varför
1 därpå bl. a. beror det. att allitteration lättare gör sig
gällande i poesi än prosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
